En högre rättvisa
I Sverige har vi en historia av framgångsrika författarsamarbeten, speciellt inom kriminallitteraturen. Vilka känner inte till samarbeten såsom Roslund & Hellström, Lars Kepler, Rolf & Cilla Börjlind och just i detta fall Hjorth & Rosenfeldt. Detta är dock inget nytt fenomen utan en av de mer kända deckarduos vi haft i Sverige, Sjöwall & Wahlöö, gav ut flera deckare tillsammans under tidsperioden 1965-75. Det blev en svit som kom att bestå av 10 böcker om Martin Beck och Gunvald Larsson. Nu åter till den senaste kriminalromanen, ”En högre rättvisa” av Hjorth & Rosenfeldt om kollegorna på Riksmord med Sebastian Bergman i spetsen.
Hjorth & Rosenfeldt gav ut sin första bok tillsammans, ”Det fördolda”, år 2010. I och med den senaste, ”En högre rättvisa”, är de nu uppe i totalt sex böcker. I centrum står den strulige och obekväma kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Egentligen är han kanske en bifigur i arbetet bland kollegorna på Riksmord men han har en osviklig förmåga att alltid komma i centrum. Vad som fängslar mig med dessa böcker är framförallt tre saker; de udda karaktärerna som lyckas lösa alla svåra fall trots utbredd missämja, en prosa med ett driv som manar till att bara läsa ett kapitel till trots att klockan är sen och det är arbetsdag morgonen därpå samt slutligen författarnas förmåga att koppla sina fall till samtiden. I deras föregående bok ”De underkända” lyckades de oerhört bra med alla dessa tre ingredienser och jag håller den som en favorit i serien.
En man gör sig skyldig till sexuellt ofredande av tre kvinnor i Uppsala. Han smyger sig på dem bakifrån och han har ett blått munskydd, likt det kirurger använder, på sig. Det skulle kunna vara fiktion men är istället taget från dagens nyheter som just nu förmedlas ut. Boken ”En högre rättvisa” som är fiktion, tar sin utgångspunkt i en serie våldtäkter som sätter skräck i Uppsala. Man söker efter en gärningsman som smyger sig på sina offer bakifrån och injicerar dem med sömnmedel för att sedan våldta dem. Det finns en koppling mellan dessa våldtäkter men utredarna stöter på svårigheter. Det finns nämligen en gammal och väl dold hemlighet som ingen vill avslöja, inte ens offren. När de så verkar vara något på spåren, modus operandi stämmer överens, så dyker det upp ett nytt fall som inte helt stämmer in i bilden. Är det flera gärningsmän inblandade?
Samtidigt med utredningsarbetet kämpar kollegorna med sina privata problem. Sebastian gör allt i sin makt för att nå fram till son dotter Vanja. Billy har en mörk hemlighet som sakta men säkert bryter ned honom. Ursula har hamnat i ett slags limbo i sitt liv där hon slits mellan sin integritet och behovet av ensamhet men närs av önskan att var del i något större, en relation. Torkel å sin sida känner en trötthet och funderar på sin framtida pension samtidigt som han tvingas inleda en maktkamp med kommissarie Anne-Lie Ulander, chef för utredningen inom Uppsalapolisen. Vanja har precis slutat på Riksmord för en tjänst i Uppsala. Ett steg nedåt i karriären men ett nödvändigt steg för att komma ifrån Sebastian. Så en dag står han där i polishuset i Uppsala inkallad av hennes chef Anne-Lie.
Ännu en gång har de skrivit en bra och läsvärd deckare. Men jag personligen tycker inte att den lyfter på samma sätt som ”De underkända” vilken kändes klart vassare. Vad beror det på? Mest känner jag att kollegorna på Riksmord tvingas in i för mycket egna problem vilket tar fokus från själva huvudberättelsen. Antagligen är det ett sätt för författarna att driva karaktärerna ytterligare men här börjar vi komma till en gräns. Blir det mer så faller snart kollektivet som ett korthus. Den inbyggda dynamiken författarna byggt upp mellan kollegorna på Riksmord kommer att bli för krystad.
Jag ger ”En högre rättvisa” 3 DG! Ett godkänt betyg och väl värd att läsa, den finns för övrigt med på årets bokrea. Med dagens färska nyheter i bakhuvudet kan jag inte mer än gratulera författarna till en träffsäker intrig, gränsen mellan fakta och fiktion suddas ut. Men till nästa bok måste nog författarna försöka komma framåt så de inte målar in sig i ett hörn.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #kriminalroman
Järnulven
Norskan Siri Pettersen fick stor framgång med sin trilogi om Korpringarna (”Odinsbarn”, ”Röta” och ”Kraften”) där ”Odinsbarn” tillika var hennes romandebut. Nu startar hon upp en ny trilogi, Vardari, som utspelar sig inom samma världsbygge som Korpringarna. I våras släpptes den första delen ”Järnulven” på svenska. Nu har jag läst den och tänkte redogöra för min upplevelse av den nya serien.
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #fantastik
Litteraturhistoria
I det absolut sista avsnittet av Game of Thrones står de inför valet av en ny kung. Tyrion Lannister framför då tanken att för att kunna samla och förena landet igen efter alla strider måste de ha en kung som hela folket kan stå bakom. Någon som de känner att de respekterar och som förstår den lilla människan och ger dem deras respekt tillbaka. Så vad är det då som binder alla samman frågar han de övriga husens lorder. Tystnaden blir kompakt innan han själv ger svaret, berättelser!
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #litteraturhistoria #läromedel
Stiftelsetrilogin
SF-litteraturen innehåller några författarnamn som oftast lyfts fram när man pratar om klassiker såsom Arthur C. Clark, Frank Herbert, Robert A. Heinlein, Philip K. Dick, H.G. Wells, Isaac Asimov bara för att nämna några. Den siste jag nämnde, Isaac Asimov, kommer jag hålla mig till denna gång då jag precis har läst ”Stiftelsetrilogin” (återigen) vílket kanske är ett av de mest klassiska och lästa SF-verken. Eftersom det var närmare 40 år sedan sist så var jag lite nyfiken på hur jag skulle reagera. Jag minns i varje fall att jag tyckte mycket om boken och att den har stannat i minnet om än i olika fragment. Så frågan är om mitt vuxna jag kommer läsa boken med andra ögon och fastna för nya saker nu när vi skriver 2021 i kalendern.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #SF
Imperiets arvingar
I konkurrens med andra medier och sysselsättningar(kanske främst dator med sin förmåga till både ljud, bild och filmer) har det blivit svårt att få ungdomar att läsa böcker. De upplever läsning som ansträngande. Visst, så kan vara fallet till en början men med lite träning övervinns detta ganska snabbt. En annan aspekt som jag tror även påverkar i hög grad till att läsning känns ansträngande är en ovana inför att frigöra fantasin och skapa bilder och miljöer i sin hjärna. Det gör sig inte av sig självt utan kräver ansenlig kognitiv kraft och energi. Därför är det så viktigt att de hittar något som snabbt fångar deras intresse och gör att de kommer in i berättelsen och börjar bygga upp ”världen” i sin egen sinnebild. För min del läste jag mycket serietidningar och seriealbum som ung vilket var en väg in i mer avancerad läsning. Idag finns ytterligare en väg och det är den genom mer illustrativt inriktade grafiska romaner (en publikationsform i många olika skepnader). Oskar Källner tillsammans med Karl Johnsson har inlett en ny science-fiction serie ”Imperiets arvingar” i exakt denna publikationsform.
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #fantastik #grafisk roman
Konferensen
Att skriva en spänningsroman av typen ”Konferensen” borde vara straffbart! Att få sig en underhållande läsupplevelse är väl okej, men att behöva läsa en bok som tvingar dig att ställa övriga livet på paus kan väl ändå inte vara tillåtet? För så är det, har du börjat läsa ”Konferensen” så lär det inte bli mycket annat gjort innan du läst den färdigt. Spänningen och drivet är som en drog, abstinensen som infinner sig efteråt borde man kunna kräva skadestånd för. Mats Strandberg, min advokat hör snart av sig och det rör sig om stora belopp! Skämt åsido, har du svårt för att sluta läsa och dessutom känner saknad när en bok tar slut så är härmed en varning utfärdad.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #thriller
Morgonstjärnan
Karl Ove Knausgård för osökt tankarna till bokserien ”Min kamp”. Den 6 delar långa självbiografiska boksviten har även blivit min kamp. När man har och ser alla delarna framför sig kan det lätt kännas lite övermäktigt att ta sig an. Så lång tid och mycket läsning som kommer att krävas. När man väl dessutom sätter igång vill man nog gärna läsa sviten i en följd, de sista fem då, eftersom jag redan läst den första vilken jag uppskattade. Nu blev det som så att jag istället valde att läsa hans senaste roman ”Morgonstjärnan”.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #kollektivroman #Norge
The Queen's Gambit
Det är nog många av er, precis som jag själv, vilka har njutit av miniserien ”The Queen’s Gambit”. Denna Netflix-serie blev en framgång världen över så också i Sverige. Själv har jag dock svårt för att läsa en bok efter det att jag sett den som film eller tv-serie. Jag bestämde mig därför att läsa boken först innan jag såg serien. Det är ett beslut som jag inte ångrar. Om TV-serien var bra så kan jag redan nu avslöja att boken av Walter Tevis var så mycket bättre.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #schack #missbruk
Paradis city
En ny bok av Jens Lapidus är för många säkert en höjdpunkt. Själv skall jag erkänna att jag bara har läst ”Snabba cash” och serieromanen Gängkrig 145 (med Peter Bergting), men dessa gillade jag. Blandningen av hårdkokt noir tillsammans med koncis prosa som har inslag av slang och jargong leder mina tankar osökt till en annan författare nämligen James Ellroy, för övrigt en författare jag uppskattar. Så hörde jag talas om ”Paradis city” och blev mycket intresserad av själva storyn. Denna roman ville jag läsa!
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #thriller
Labyrinten
En av mina absoluta favoriter de senaste åren är Simon Stålenhag. Jag uppskattar mycket hans illustrationer och sätt att berätta en historia även om det är just själva bilderna som är den stora behållningen. Fria Ligan är de som ger ut hans böcker och de har verkligen kostat på sig att vårda hans utgivning. Varje bok är otroligt lyxig med tjockt papper av hög kvalitet samt pärmar med läcker väv över bokryggen som gör att de sticker ut i bokhyllan. I slutet av förra året kom hans senaste bok ”Labyrinten” vilken jag nu hunnit med att läsa.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #fantastik #grafisk roman
Vargasommar
Så har ytterligare en deckarduo splittrats eller åtminstone gjort ett uppehåll. Denna gång är det Michael Hjort och Hans Rosenfeldt som går skilda vägar. Om det är för alltid vet jag inte men jag hoppas inte det. I vilket fall har team Sebastian Bergman och Riksmord i Stockholm bytts ut mot Gordon Backmans gäng av poliser i Haparanda och Hans Rosenfeldt står på egna ben med den första delen ”Vargasommar”.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #kriminalroman #Norrland
Topekaskolan
Jag har nu läst Ben Lerners ”Topekaskolan” och det var en upplevelse. Inte för handlingen skull utan mer på grund av prosan. ”Topekaskolan” är den typ av bok som det är svårt att riktigt säga vad den handlande om men som man verkligen sugs in i. Det är med andra ord inte en bok som leder från A till B, inte heller är den som en kriminalroman där man följer ett fall till dess upplösning. Här kommer vi mer direkt in i en familj och får följa själva familjemedlemmarnas liv och vardag. När vi väl har bekantat oss med dem och förstår dem bättre så är boken slut.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #familjerelationer #uppväxtskildring
Bormann i Bromma
Efter flera ”vanliga” romaner är det så dags för Hans Gunnarsson att återvända till novellen. Det gör han genom novellsamlingen ”Bormann i Bromma”. Det har jag sett fram emot. Inte för att hans romaner är dåliga, absolut inte. Jag anser att hans författarskap är ett av samtidens bästa här i Sverige (jag har skrivit om alla hans böcker här på min blogg). Däremot för att det var genom novellen som jag upptäckte Hans Gunnarsson och han är sannerligen en av mästarna inom detta gebit.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #noveller #novellsamling
Alla tiders sex
Det är inte så ofta det händer fast nu är det dags igen, jag skall skriva om en non-fiction bok. Denna gång är det en populärvetenskaplig skildring av sex genom tiderna med titeln ”Alla tiders sex”. Det blir en resa över 14 000 år men med ett fokus på nordisk forntid och medeltid. Du som är orolig för detaljerade sexskildringar behöver inte vara det och du som istället ser fram emot just detaljerade sexskildringar kommer bli besviken. Boken är en historik odyssé med utgångspunkt i arkeologiska fynd och historiska efterlämningar.
Avdelning: Fakta Taggar: #recnsion #sex #arkeologi #historia
Vid vansinnets berg
För ungefär två år sedan skrev jag om Francois Barangers första illustrerade utgåva av ett H. P. Lovecraft verk, ”Cthulhu vaknar” . Ni som minns kommer säkert ihåg att jag var i det närmaste exalterad och gav den 5 DG. Nu har Baranger valt att gå vidare med ytterligare ett Lovecraft verk att illustrera och denna gång föll valet på ”Vid vansinnets Berg”. Denna gång var jag exalterad redan innan jag påbörjade läsningen och det var med stor förväntan jag öppnade denna lyxutgåva och sjönk ned i soffan.
Avdelning: Skräck Taggar: #recension #Lovecraft #illustrerad utgåva
Vänligheten
John Ajvide Lindqvist har nu visat mig den stora vänligheten att få läsa en helt underbar bok nämligen romanen ”Vänligheten”. Det är en härlig tegelsten på lite drygt 700 sidor men låt er inte förfasas, det är en bok som trots sitt omfång inte är i närheten så tjock som jag önskade att den var. Ja, så mycket tyckte jag om boken. Då är jag inte på något sätt obekant med Johns böcker så jag hade redan högt ställda förväntningar men de infriades och det med råge.
Avdelning: Skräck Taggar: #recension #kollektivroman #Norrtälje
Sovsågott
För inte så länge sedan skrev jag här om ”Jamåhonleva” så nu är det väl på tiden att ta tag i Anders Roslunds senaste kriminalroman, ”Sovsågott”, vilken är den tredje han skriver på egen hand. Denna gång kommer inte bara Ewert och Piet bli tvingade att möta sina mest mörka sidor utan även Piets fru Zofia måste resa tillbaka i sitt liv och därmed fatta ett beslut av yttersta vikt för utredningen.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #kriminalroman
Kimya
Här i Jönköping har vi numera två kända svenska SF-författare nämligen Eva Holmquist samt relativt nyinflyttade, återvändande, Oskar Källner. Båda har ett gediget författarskap bakom sig med flertalet noveller och romaner. Eva dessutom som faktaboksförfattare. Men det är inte bara deras författarskap som är intressant utan de båda har även stort inflytande genom dels förlagsverksamhet men också deltagande i omfattande nätverk inom genren, vilken de verkligen brinner för. Denna gång kommer det handla om Eva Holmquists senaste roman ”Kimya”, vilken är den första delen i serien om Fyrstaden. Oskar Källners och Karl Johanssons serie Imperiets arvingar ber jag att få återkomma till lite längre fram i vinter.
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #fantastik #dystopi