Recensenter som sågar böcker och författare som sågar recensenter
AJ! Vilken totalsågning av Down Browns (du vet Da Vinci-kodens skapare) nya roman Inferno i dagens SvD! Jag ful-njöt av att läsa Josefin Holmströms recension. Detta trots att skrattet fastnade i halsen gång på gång för jag är livrädd för att själv bli sågad på detta totalbrutala sätt (och för att jag tror jag kan drabbas av dålig karma). Men artikeln är så roligt skriven!
”Det är bedrövligt förutsägbart att klaga på en Dan Brown-roman. Men någon vidare författare är han ju inte – om man inte tänjer begreppet till bristningsgränsen. Man önskar nästan att Brown skrivit ett filmanus istället; om han helt enkelt gick över till att skriva för vita duken kunde han kanske få utlopp för sin fantasi utan att behöva försöka konsturera kapitel.
För visst – Brown har en förmåga att skapa spänning, och hans konsirationsteoretiserande är onekligen inspirerat. Men prosan är helt och hållet i handlingens tjänst, utan något litterärt egenvärde, och romanfigurer introduceras enbart för att tjäna ett visst, begränsat syfte. De är plattare än klippdockor, så platta att man knappt höjer på ögonbrynen när en av dem dör.”
Hua! Fast Dan Brown gråter nog inte, han kan som man säger skratta hela vägen till banken. Eller? Vad gör man som författare om man blir sågad och sårad? Stänger in sig, begrunnar, gråter floder? Eller retar upp sig, hävdar att recensenten inte förstår konsten och går till motattack?
Annika Koldenius skrev om Fältöversten i Borås tidning den 20 januari 2013 på ett sätt som fick författaren Jonas Malmborg att twittra:
”Tyvärr avslöjar hon att hon inte bemödat sig läsa hela boken. Trist.”
Annika Koldenius svarar Jonas på sin blogg:
”Jag är väldigt förvånad över reaktionen, eftersom jag faktiskt läst hela boken. Så snälla Jonas Malmborg, berätta för mig. Jag är faktiskt nyfiken på vad det är jag verkar ha missat, eftersom du tror att jag inte har läst hela Fältöversten.
Självklart får författare ha synpunkter på recensioner.
Likaväl som recensenter ska ha synpunkter på texten de recenserar.
Och jag tycker att denna tweet är riktigt trist.”
Vad Jonas Malmborg svarar kan du läsa här:
http://annikakoldenius.wordpress.com/2013/01/22/det-ar-inte-latt-att-vara-litteraturkritiker-nar-forfattare-inte-gillar-ens-recensioner/
Men som Annika Koldenius själv skriver: ” Slutet på boken är bara början…”
Det roligaste sättet att hantera en recension måste ändå vara Sara Starkströms:
”Efter att Game Girl blivit omskriven i tre av de största tidningarna i vårt land följde livliga diskussioner i kommentarsfälten på tidningarnas hemsidor. Min vilja att ge svar på tal blev plötsligt överhängande. (…)
Efter att diskussionen befunnit sig på en synnerligen låg nivå svarade plötsligt en av bloggarens vänner med en dikt! Eftersom jag känner en poetissa som skriver ”covers” på välkända dikter gav jag henne i uppdrag att svara. Fler dikter följde i snabb takt och det hela hade utvecklats till ett underhållande Poesi Battle. Så, kanske kan man ändå, med fördel svara sina recensenter, åtminstone om man gör det med RIM och reson.”
(Läs mer om Poetry Battle: https://debutantbloggen.wordpress.com/2011/01/03/sara-starkstrom-om-att-svara-pa-kritiken/)
Sofia
Sju jävligt långa dagar
En Woody Allen i bokform, det var vad jag hade hört. Och det lät som ljuv musik i mina öron.
I veckan läste jag äntligen ”Sju jävligt långa dagar” av Jonathan Troppper.
Boken handlar om 35-årige Judd, vars pappa just har dött. Judd återvänder till barndomshemmet för en Shiva, det vill säga en judisk sed då familjen sörjer den avlidne tillsammans med ett brokigt persongalleri bestående av grannar, släktingar och vänner under sju låååånga dagar.
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
Expeditionen. Min kärlekshistoria
Efter det att jag lyssnade på Bea Uusmas fantastiska sommarprat köpte jag "Expeditionen. Min kärlekshistoria". Boken blev Årets svenska fackbok och vann Augustpriset 2013 med motiveringen:
"Ingenjör Andrées expedition mot Nordpolen har fascinerat generationer i mer än hundra år. Alltifrån hur det kunde gå så snett till orsakerna till de tre äventyrarnas död på Vitön. Författaren och läkaren Bea Uusma har genom egen forskning och med ett starkt personligt engagemang kastat nytt ljus över denna tragiska polarexpedition. En estetiskt tilltalande bok som presenterar fakta och teorier på ett nytt, spännande och tänkvärt sätt."
"Expeditionen. Min kärlekshistoria" är precis så läsvärd och inspirerande som alla säger.
Jag älskar människor som vågar satsa på det de tror på och går in för det de brinner för med hull och hår. Vad omvärlden än säger och tycker. Är inte nördar det allra mest spännande som finns?
Bea beskriver så väl hur besatt hon blir och hur hon på ett sätt förstår att hon utifrån uppfattas som märklig, men hur hon ändå inte förmår, eller vill, komma ur sin bubbla.
Avdelning: Fakta
Kommentera
Fackböcker
Ett av de inspirerande talen på TED.com som jag refererade till häromdagen var Mel Robbins: F--- YOU - How To Stop Screwing Yourself Over.
Framförandet innehåller insikten att vad du än vill åstadkomma i ditt liv så har någon annan, med största sannolikhet, gjort det förr. Läs därför fackböcker! Googla! Börja med att gå i någon annans fotspår om du vill lämna motorvägen du länge följt.
Då håller någon annan dig i handen när det känns läskigt.
De senaste veckorna har jag läst flera fackböcker som jag varmt kan rekommendera. Jag har därför bestämt mig för att varje dag i veckan som kommer ge ett lästips på en fackbok.
Avdelning: Fakta
Kommentera
Onsdagen den 20 augusti
Hej!
Nu drar hösten igång på allvar och jag är så laddad. Det ska hända mycket den här terminen, på många olika plan i mitt liv, och därför har jag börjat ta bättre hand om mig själv.
Jag äter mer hälsosamt och jag lägger in små springsteg i mina promenader med hunden. Jag har faktiskt redan gått ner två kilo men jag gör inte det här på grund av vikten utan för att jag vill känna mig frisk och stark.
Jag är övertygad om att allt man gör räknas och även en liten förändring leder till ringar på vattnet. Börjar man ta hand om sig sin kropp och själ på ett område vill man inte förstöra för sig själv på ett annat.
I min uppladdning inför hösten läser jag inte bara böcker om hälsa utan jag tittar också på inspirerande föredrag på TED.com. Har du upptäckt TED ännu? Det är en guldgruva. 20 minuters (oftast) föredrag om precis allt du kan tänka dig.
Avdelning: Skriv!
Kommentera
Den självläkande människan
Jag har ett intresse som bara växer. Det handlar om mat. Nyttig mat. God mat. Jag tror det faktum att jag slutade äta kött för tjugofem år sedan kvalar in på pallplats över vad jag är mest stolt över.
Men jag äter en helt del onyttigt också. Det finns mycket jag vill förbättra. Nu letar jag efter små framsteg som jag kan göra för ett nyttigare, friskare och längre liv.
Jag är insprerad av en vän som hade bröstcancer och som läste på om allt, och till stor del ändrade sin kost och livsstil. En annan person som inspirerar mig är Sanna Ehdin. Jag har läst hennes krönikor i många år och lyssnat på ett av hennes föredrag.
Igår skrev Sanna på sin Facebooksida om gurkmeja. Kryddans hälsoeffekter har jag läst om tidigare. Jag är därför generös med strösslingen av det gula pulvret över de maträtter jag lagar där smaken kan passa. Men kanske borde jag äta ännu mer? Och regelbundet?
Avdelning: Fakta Taggar: #mat #hälsa
Kommentera
Lyckostigen
Idag läste jag ut "Lyckostigen" av Anna Fredrikssson. I romanen vinner en av huvudpersonerna tjugo miljoner kronor.
För någon vecka sedan läste jag "Allt jag önskar mig" av Grégoire Delacourt. Även i den romanen vinner en huvudperson på spel. Nu handlar det om hela tvåhundra miljoner SEK.
Jag brukar älska alla böcker från SEKWA-förlag. "Allt jag önskar mig" är fin på många sätt, men den känns faktiskt inte trovärdig. Språket finns där som ett rinnande vatten, men intrigen saknas.
I "Lyckostigen" är det lite tvärt om. Den har en intressant intrig, man känner av den stora berättarglädjen hos författaren, men jag saknar en smittsam kärlek till språket.
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
Torsdagarna i parken
Jeanies man George flyttade in i gästrummet för tio år sedan, utan att berätta varför. När boken tar sin början är paret i sextioårsåldern. Det finns ingen passion men inte heller några utåtagerande bråk i äktenskapet. En dag läggs bara till en annan.
Jeanie fyller sedan länge sitt liv med arbete i den egenägda hälsokostaffären, och genom att passa sitt älskade barnbarn varje torsdag.
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
LitteraturMagazinet Skriv! - speciellt för alla som älskar att skriva, gillar språk och kanske har ett eget skrivprojekt i skrivbordslådan.
Följ vår skrivarskola genom att bli medlem. Diskutera idéer med andra skrivintresserade. Läs recensioner av aktuella skrivarböcker, författarintervjuer, krönikor och mer.
Välkomna till LitteraturMagazinet Skriv!
|
Bli medlem
|
Logga in |
