Serietecknare som berättar fritt
God morgon,
Sovit gott? Det har inte jag. Jag var på Teater Brunnsgatan Fyras sommarfest igår och som vanligt när jag varit ute låg jag vaken halva natten. Före fem gav jag upp och började slösurfa.
Jag förvånas gång på gång över hur en länk kan leda till en annan och sedan är jag fast i en superduperintressant artikel om hjärnan, sökandet efter lyckan eller något annat ämne som jag varken visste fanns - eller letade efter.
Lite på det temat började min morgon även idag. En vän hade lagt ut en länk på Facebook till underbara Nanna Johanssons senaste serie på Nöjesguiden: Tio argument för att äta kött.
Vad sägs om argument fyra till exempel: "Det är ju inget lidande för djuren att bli slaktade om de haft ett bra liv, eller hur? Tänk dig själv att du ligger på ett härligt spa med en kokosdrink i handen och så kommer någon in och yxmördar dig. Inte helt dumt, va?"
Så klockrent! Man kan bara älska Nanna Johanssons träffsäkra, knivskarpa ironi och humor!
När jag en halvtimme senare hämtade morgontidningarna fann jag en lång intressant artikel om Liv Strömquist skriven av Jesper Sunden i SvD under rubriken " Ritandet öppnade kreativitetens kanal". Också hon välkänd och fantastisk serietecknare.
Det här tar jag som ett tydligt tecken på att jag ska blogga om ämnet idag!
Varför skriver man serier? Så här svarar Liv Strömquist:
”Du är serietecknare, men förra året var du nominerad till Sveriges Radios novellpris. Skriver du mycket prosa också?
– Nej, men jag skrev jättemycket när jag var yngre. Jag ville bli författare från att jag var sex år och skrev då långa, långa sagohistorier. Men senare var det väldigt förknippat med prestationsångest. När jag gick på gymnasiet kämpade jag för att få ihop ett antal dikter som jag skulle kunna skicka till ett förlag, men jag var extremt självkritisk och kunde bara skriva några meningar i taget, och så slänga det. Totalt fick jag aldrig ihop mer än fem dikter.
Sedan började du med serier?
– Ja, det var en ren slump. Jag bodde i samma lägenhet som en tjej som gjorde serier. Då upptäckte jag att jag också kunde göra det utan alla ”så här ska man göra” eller ”så här ska man inte göra”. Jag kunde rita väldigt fritt.
Var det då berättandet lossnade?
– Ja, för ritandet innebar också ett helt nytt sätt att tänka. Jag höll inte på och funderade på vad jag borde säga eller vad som är bra. Då öppnades en sån superkanal av kreativitet och jag började göra, göra, göra. Nu hade jag hittat mitt uttryckssätt. Det var total lycka. Och det har inte slutat än, jag har hela tiden haft inspiration, ta i trä."
Men bara för att Liv Strömquist är serietecknare betyder det inte att hon inte har åsikter om, eller kan använda skönlitteratur på olika sätt ...
"I senaste numret av ”Vi läser” tipsar du om hur deckare skulle kunna bli intressantare genom att exempelvis handla om ”Män som hatar fackföreningar” eller ”Tio små timvikarier”. Läser du deckare?
– Nej, jag undviker allt som handlar om mord, våldtäkt och utnyttjande av barn. Därmed är det en stor del av vår kultur som jag inte tar del av.
– Men jag har faktiskt läst en deckare. Det var när jag var fredsobservatör i en zapatistisk by i Mexiko. Jag bytte pocketbok med en backpacker och fick då Liza Marklunds ”Sprängaren”. Den var okej. Men i djungeln hade de inget toalettpapper så jag var tvungen att använda ”Sprängaren”... Sedan fick jag elda upp resterna. Men skriv nu inte att jag anordnade ett bokbål!"
Sofia
Ps. Liv Strömquist kommer sommarprata den 24 juni.
Sju jävligt långa dagar
En Woody Allen i bokform, det var vad jag hade hört. Och det lät som ljuv musik i mina öron.
I veckan läste jag äntligen ”Sju jävligt långa dagar” av Jonathan Troppper.
Boken handlar om 35-årige Judd, vars pappa just har dött. Judd återvänder till barndomshemmet för en Shiva, det vill säga en judisk sed då familjen sörjer den avlidne tillsammans med ett brokigt persongalleri bestående av grannar, släktingar och vänner under sju låååånga dagar.
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
Expeditionen. Min kärlekshistoria
Efter det att jag lyssnade på Bea Uusmas fantastiska sommarprat köpte jag "Expeditionen. Min kärlekshistoria". Boken blev Årets svenska fackbok och vann Augustpriset 2013 med motiveringen:
"Ingenjör Andrées expedition mot Nordpolen har fascinerat generationer i mer än hundra år. Alltifrån hur det kunde gå så snett till orsakerna till de tre äventyrarnas död på Vitön. Författaren och läkaren Bea Uusma har genom egen forskning och med ett starkt personligt engagemang kastat nytt ljus över denna tragiska polarexpedition. En estetiskt tilltalande bok som presenterar fakta och teorier på ett nytt, spännande och tänkvärt sätt."
"Expeditionen. Min kärlekshistoria" är precis så läsvärd och inspirerande som alla säger.
Jag älskar människor som vågar satsa på det de tror på och går in för det de brinner för med hull och hår. Vad omvärlden än säger och tycker. Är inte nördar det allra mest spännande som finns?
Bea beskriver så väl hur besatt hon blir och hur hon på ett sätt förstår att hon utifrån uppfattas som märklig, men hur hon ändå inte förmår, eller vill, komma ur sin bubbla.
Avdelning: Fakta
Kommentera
Fackböcker
Ett av de inspirerande talen på TED.com som jag refererade till häromdagen var Mel Robbins: F--- YOU - How To Stop Screwing Yourself Over.
Framförandet innehåller insikten att vad du än vill åstadkomma i ditt liv så har någon annan, med största sannolikhet, gjort det förr. Läs därför fackböcker! Googla! Börja med att gå i någon annans fotspår om du vill lämna motorvägen du länge följt.
Då håller någon annan dig i handen när det känns läskigt.
De senaste veckorna har jag läst flera fackböcker som jag varmt kan rekommendera. Jag har därför bestämt mig för att varje dag i veckan som kommer ge ett lästips på en fackbok.
Avdelning: Fakta
Kommentera
Onsdagen den 20 augusti
Hej!
Nu drar hösten igång på allvar och jag är så laddad. Det ska hända mycket den här terminen, på många olika plan i mitt liv, och därför har jag börjat ta bättre hand om mig själv.
Jag äter mer hälsosamt och jag lägger in små springsteg i mina promenader med hunden. Jag har faktiskt redan gått ner två kilo men jag gör inte det här på grund av vikten utan för att jag vill känna mig frisk och stark.
Jag är övertygad om att allt man gör räknas och även en liten förändring leder till ringar på vattnet. Börjar man ta hand om sig sin kropp och själ på ett område vill man inte förstöra för sig själv på ett annat.
I min uppladdning inför hösten läser jag inte bara böcker om hälsa utan jag tittar också på inspirerande föredrag på TED.com. Har du upptäckt TED ännu? Det är en guldgruva. 20 minuters (oftast) föredrag om precis allt du kan tänka dig.
Avdelning: Skriv!
Kommentera
Den självläkande människan
Jag har ett intresse som bara växer. Det handlar om mat. Nyttig mat. God mat. Jag tror det faktum att jag slutade äta kött för tjugofem år sedan kvalar in på pallplats över vad jag är mest stolt över.
Men jag äter en helt del onyttigt också. Det finns mycket jag vill förbättra. Nu letar jag efter små framsteg som jag kan göra för ett nyttigare, friskare och längre liv.
Jag är insprerad av en vän som hade bröstcancer och som läste på om allt, och till stor del ändrade sin kost och livsstil. En annan person som inspirerar mig är Sanna Ehdin. Jag har läst hennes krönikor i många år och lyssnat på ett av hennes föredrag.
Igår skrev Sanna på sin Facebooksida om gurkmeja. Kryddans hälsoeffekter har jag läst om tidigare. Jag är därför generös med strösslingen av det gula pulvret över de maträtter jag lagar där smaken kan passa. Men kanske borde jag äta ännu mer? Och regelbundet?
Avdelning: Fakta Taggar: #mat #hälsa
Kommentera
Lyckostigen
Idag läste jag ut "Lyckostigen" av Anna Fredrikssson. I romanen vinner en av huvudpersonerna tjugo miljoner kronor.
För någon vecka sedan läste jag "Allt jag önskar mig" av Grégoire Delacourt. Även i den romanen vinner en huvudperson på spel. Nu handlar det om hela tvåhundra miljoner SEK.
Jag brukar älska alla böcker från SEKWA-förlag. "Allt jag önskar mig" är fin på många sätt, men den känns faktiskt inte trovärdig. Språket finns där som ett rinnande vatten, men intrigen saknas.
I "Lyckostigen" är det lite tvärt om. Den har en intressant intrig, man känner av den stora berättarglädjen hos författaren, men jag saknar en smittsam kärlek till språket.
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
Torsdagarna i parken
Jeanies man George flyttade in i gästrummet för tio år sedan, utan att berätta varför. När boken tar sin början är paret i sextioårsåldern. Det finns ingen passion men inte heller några utåtagerande bråk i äktenskapet. En dag läggs bara till en annan.
Jeanie fyller sedan länge sitt liv med arbete i den egenägda hälsokostaffären, och genom att passa sitt älskade barnbarn varje torsdag.
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
LitteraturMagazinet Skriv! - speciellt för alla som älskar att skriva, gillar språk och kanske har ett eget skrivprojekt i skrivbordslådan.
Följ vår skrivarskola genom att bli medlem. Diskutera idéer med andra skrivintresserade. Läs recensioner av aktuella skrivarböcker, författarintervjuer, krönikor och mer.
Välkomna till LitteraturMagazinet Skriv!
|
Bli medlem
|
Logga in |
