Arga Bibliotekstanten

How to hindra folk från att komma in när vi försöker stänga

Elak tanke: Om golvet vid entrén kunde göras självklistrande när vi stänger kanske folk skulle lära sig att komma i tid.

Kommentera

Arga Bibliotekstanten

Tids- och energitjuvar

Såna människor... "

Åh, människor som frågar "Stänger ni nu?" när de kommer in strax innan stängningsdags.
Och vill ha hjälp att hitta böcker och får det.
Och då väljer att slå sig ner i soffan och bläddra i dem.
Och långsamt masar sig fram till automaten först när vi slagit i gonggongen *nu har vi stängt*.
Och säger: Jag vet inte om mitt lånekort fungerar?
Och sen svarar "Nej jag tror inte jag kommer ihåg den" på frågan "Har du en pinkod?"
Och sen, när vi hjälpt till att byta pinkod och låna och bara väntar på att få låsa dörrarna och gå hem, står kvar en god stund och rotar i sin väska.
Såna människor...

Kommentera /Visa 2 kommentarer

Arga Bibliotekstanten

Oh, these are the things that kill me

Så tråkigt att det blev stressigt för dig att hindra oss från att gå hem i tid"

Låntagare kommer in på biblioteket strax före stängningsdags.
Hon ska lämna tillbaka böcker och har en låång förklaring till varför dom är försenade och varför hon inte tycker att hon ska behöva betala för det. Jag svarar att det gör inget, eftersom det är barnböcker så hade hon i alla fall inte behövt betala avgift.
Sedan slår jag i gong-gongen, som vi alltid gör innan vi stänger.
-Stänger ni nu? undrar hon.
-Ja, om några minuter, svarar jag.
-Men du, jag skulle vilja låna om några av dom här.
-Ja, det går bra. Det är bara att ta med dom till utlåningsautomaten.
Hon blir stående kvar, tittar sig omkring.
-Var har ni cd-böckerna...?
-Dom står där borta, säger jag och pekar.
Hon går dit och jag börjar förbereda för stängning, flyttar stolar och snyggar till lite.
Hon tar god tid på sig men kommer småningom tillbaka till disken med en hög böcker. Vid det här laget har alla andra låntagare gått ut och vi har släckt ned i de tomma avdelningarna.
-Jag tror jag glömde mitt kort här förra gången. Kan du se om ni har fått in det? frågar hon.
Jag kollar och det visar sig mycket riktigt att vi har tagit hand om det.
-Åh har ni hittat det! Vad bra!
-Javisst, säger jag. (Nu är det väl ändå hög tid att gå och låna?)
-Var hittade ni det?
-Jag vet faktiskt inte. (Spelar roll?)
-För jag använde det när jag skulle låna om, jag glömde det kanske vid automaten?
-Ja, det är möjligt. (Hörru, vi har släckt och vill gå hem nu, märker du inte det?)
-Det var precis när ni stängde så det var nog nån av personalen som hittade det. Vilken tur!
-Ja, det var ju bra. (Jaha, du var alltså ute i sista minuten DÅ också...)
-För det hade ju kunnat bli stulet annars!
-Jo det vill man ju inte... (Men gåååå nu då!)
-Är det vanligt att folk glömmer sina lånekort? Har ni många liggande där?
-Jo det är rätt vanligt, svarar jag, fortfarande vänligt fast med aningens kortare ton.

Nu masar hon sig äntligen bort mot automaten för att låna. Allt som återstår nu är att stänga av automaterna, släcka, låsa och gå hem.
Så ropar hon på mig. Några av lånen har inte registrerats ordentligt och det står en röd varningstext på skärmen. Jag går bort för att hjälpa henne.
-Du måste titta på skärmen innan du tar bort boken, så du ser att den verkligen blivit registrerad, säger jag.
-Ja, men jag blir ju så stressad av att ni står och väntar, klagar hon.

Så tråkigt att det blev stressigt för dig att hindra oss från att gå hem i tid.
Men den saken är lätt avhjälpt. Här får du några handfasta tips inför kommande besök:
1. Ta reda på öppettiderna. 2. Kom i god tid. 3. Om inte, slösa inte bort dyrbar tid på onödigt småprat.

Arga i repris

Kommentera

Arga Bibliotekstanten

Jo, vi vill gå hem i dag också

När vi börjar gå runt och flyttar stolar under högljutt skrapande är det en subtil men tydlig signal: Get out.
En annan signal är när vi släcker lamporna.

Kommentera

Arga Bibliotekstanten

As a verse drags on like a month drags on…

Han är synbarligen besviken över att ungdomarna lyckats smita iväg men här har han ju istället fått vittring på en vänlig bibliotekarie, vilket måste slå minst lika högt. Det klart att hon bara brinner av lust att lyssna på hans vetenskapliga och intressanta utläggningar?"

Klockan är är Dags att stänga och vi väntar bara på att de sista besökarna ska dra sig mot utgången så vi kan LÅSA OCH GÅ HEM. De dröjer dock…
Fem minuter över går kollegan och låser bakdörren och passar på att att påminna ungdomarna som dröjt sig kvar. Efter en stund kommer hon tillbaka.
–Nu har jag sagt till men det är faktiskt inte deras fel, det sitter en gubbe där inne som inte vill sluta prata. De försöker komma därifrån men han släpper dem inte.
Hurra, en Föredragshållare. Vi vet ju alla hur pratglada de kan vara, rent omöjliga att bli av med.
-Menatteh… jag släcker väl då? säger jag och släcker ner i alla delar av biblioteket utom i entrén där vi står. Det budskapet brukar gå fram, även till de okänsligaste och allra trögaste.
Inget händer först. Sedan skyndar sig några lättade tonåringar ut. Det tar ytterligare en bra stund innan gubben uppenbarar sig. Han har däremot inte det minsta bråttom, nejdå. Han ställer sig och börjar motvilligt ordna med ytterkläderna, knäpper jackan, tar på halsduken, omständligt, olidligt långsamt. Kollegan står och skramlar med nycklarna. Jag säger, övertydligt högt: 
-Har du stängt av alla datorer? Ok, men då släcker jag ner!
Så släcker jag även entrélamporna och det blir så gott som helt mörkt. Kollegan går mot dörren för att låsa. Nu hakar farbrorn på och traskar efter. Han är synbarligen besviken över att ungdomarna lyckats smita iväg men här har han ju istället fått vittring på en vänlig bibliotekarie, vilket måste slå minst lika högt. Det klart att hon bara brinner av lust att lyssna på hans vetenskapliga och intressanta utläggningar?
-Ja, jag träffade på några ungdomar och dom var sååå intresserade av min forskning bla bla bla.
-Ja, det var väl trevligt, men nu är det stängt så vi måste tyvärr dra igen dörren.
Han står stadigt kvar, parkerad mitt på tröskeln.
-Jag studerar vid X högskola och håller på med ett mycket viktigt ämne bla bla bla.
Jag börjar fundera på om han tänker försöka det gamla dörrförsäljartricket att sätta foten i dörren och om hon i så fall kommer att strunta i det och slå igen den ändå.
-Jo, och jag ska skriva både en magisterexamen och en kandidatexamen…
-Ja, det har vi ju alla gjort, klipper hon av och får äntligen igen dörrren, utan att blodsspillan.
Vi det här laget skrattar jag så mycket att benen viker sig och jag sjunker ner på golvet bakom disken. Hans självupptagenhet är så magnifik att man faktiskt inte kan göra annat.
Vi kommer iväg hem tio minuter senare än vanligt. En helt vanlig tisdagskväll på biblioteket.

Kommentera /Visa 2 kommentarer

Arga Bibliotekstanten

Men gå hem nån gång dårå...

Vi hade verkligen prövat ALLT, inklusive släppa en bomb rakt in i biblioteket, men vissa låntagare verkade ändå inte förstå vinken: VI STÄNGER NU.

Arga i repris

Kommentera /Visa 1 kommentarer

Arga Bibliotekstanten

To do and not to do

What not to do när biblioteket stänger:
Lämna fram litteraturlistan från helvetet.
Ansöka om lånekort till dig och hela din familj.
Slå dig ner för att börja läsa dagens tidning.
Komma med en riktigt snårig fråga och förvänta dig att få den löst direkt.
Påbörja grundlig botanisering av hela vår cd-samling.
Långparkera på toa med medhavd läsning.
Starta en lååååång diskussion med personalen om vad som nu kan falla dig in.
Säga: Jag ska bara...

What to do när biblioteket stänger:
Gå ut.

Arga i repris

Kommentera

Arga Bibliotekstanten

Vill gå hem

-Nämen jag kom ju nyss in. Kan man få litte sörvis ällär?
Uppfordrande låntagare står vid disken och väntar efter jag gått runt och meddelat kvardröjande sölkorvar att vi har stängt.
 -Javisst. Om du bara berättar var du jobbar så ska jag dyka upp när din arbetsdag är slut och kräva att få "litte sörvis äller"?
Svarar jag naturligtvis inte.

Kommentera /Visa 1 kommentarer