LitteraturMagazinets recension av Lilla Berlin, Ellen Ekman
Småroligt när Metros serietecknare albumdebuterar
Ellen Ekman skapar mysiga serier om innemänniskors svaga punkter och pinsamma ögonblick.
"Lilla Berlin", en serie om hipsters i en anonym storstad läskigt lik Stockholm, har gått i Metro det senaste året och nu serveras seriens första år även i bokform. Stripparna är sig lika och ackompanjeras av vansinnigt fina bilder på mopsen Ove iklädd olika fantastiska utstyrslar. En kommentar till vår tids vurm för gulliga djur på Facebook? Säkert – men mest av allt kul.
Ellen Ekman är serietecknare och en del av det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget. Hennes mycket vältecknade debut, "Lilla Berlin", handlar om innemänniskors svaga punkter och pinsamma ögonblick. Om tomheten i det coola, om alla dessa klyschor och slitna stereotyper som vi inte bara rapar upp och apar efter utan också lever oss in i. Allt som oftast finns en solklar politisk ambition som kan handla om att helt enkelt föra fram ett vettigt budskap, eller att tvärtom visa på den nakna tarvligheten i hur vi ofta tänker och resonerar kring människovärde, lika rättigheter och miljö.
"Lilla Berlin" är en rolig serie. Inte vansinnigt rolig, mer än ibland. Snarare mysigt, trevligt smårolig. Alldeles utmärkt som stripp i Metro varje morgon och faktiskt min enda anledning att alltid snappa åt mig ett ex av denna blaska. Stripparna gör varandra sällskap på ett förtjänstfullt sätt i bokform och känns som solklar underhållning för lugna och en smula fnissiga stunder i läsfåtöljen.
Men: Ellen Ekmans fanzines visar att hon kan ge oss mycket, mycket mer av både djup och bredd än vad som ryms i "Lilla Berlin". Jag hoppas att nästa bok kan få bestå av helt andra projekt.
Mottagen: 4 februari 2014
Anmäl textfel