En annorlunda debut
Tidigare idag kunde ni läsa om författaren Jessica Johansson och nu ska ni få läsa mer om hennes bok som har recensionsdag just idag.
Anna Viktoralia, så heter en av huvudpersonerna i Jessica Johanssons debutbok Thrillerliv. En på ytan väldigt vanligt brud, med perfekt hår och silikonbröst, men inuti en trasig själv som drömmer om ett nytt liv i Amerika. Hon jobbar på ett café, går ut med sin kompis Sofia, umgås med sin mormor och undviker sin mor. Redan från början vet vi att Anna Viktoralia kommer att dö i svininfluensan. Vi vet att hennes liv här och nu snart är över. Det är ett annorlunda grepp och det faktum att döden väntar runt hörnet bankas verkligen in.
På andra sidan Atlanten finns Louella. Hon är minst lika ensam som Anna Viktoralia och detta trots att hon är gift med comboyen och väntar hans barn. Om Anna Viktoralia verkar destruktiv är det ingenting mot hur Louella är. Samtidigt får jag inget riktigt grepp om henne och hennes liv. Det är Anna Viktoralia som jag tar till mitt hjärta. Henne får vi känna lite mer genom den mycket underhållande skrivbok som hon delger oss. En skrivbok som hittas efter hennes död. Där skriver hon om mer eller mindre knäppa saker hon funderar över. Som hur hon ska skildra en mans död i en film, hur svårt det är att våga älska någon, hur hennes kollega börjat med yoga och blivit asjobbig och om hur man mår efter att ha tittat på tv en kväll där reklamen får dig att inse hur långt du har kvar till perfektion:
"Har du tur kommer nyheterna. Där säger en politiker att det inte finns någon fattigdom i ditt land, men att folk säkert kan känna sig lite fattiga. Han ler när han säger det. Om du är fattig ska du komma att olustigt skruva på dig i soffhörnet. Om du är rik ska du nicka medhållande: NEHEJDU, ska de komma och prata om fattigdom nu igen? De som är hemlösa har ju valt det, kanske du ska tänka. I Sverige har alla chansen att ta makt över sina liv. Fattigdom? Hmpf! Eller så tänker du absolut inte så, det vet ju den här tevestunden ingenting om.
Det finns så många Anna Viktoralia och jag tror inte att det bara är jag som avfärdar sådana som henne. Korkade och utseendefixerade unga kvinnor som bryr sig mer om sitt utseende än något annat. Jag är glad att Johansson inte bara driver med sin protagonist, utan istället låter oss få lära känna en kvinna som är så mycket mer än ett par silikonbröst. På intet sätt försvarar hon hennes agerande, men förklarar det definitivt. I sin förklaring ger hon också en rejäl känga åt det så kallade moderna samhället. Genom att visa upp dess mest absurda sidor och få mig som läsare att skratta åt eländet, för att i nästa stund sätta skrattet i halsen. På många sätt är Thrillerliv en ytterst politisk bok och den som för fram kritiken är en blond Barbie-bimbo som aldrig egentligen får komma till tals,
Trots svininfluensan och allt är det egentligen inte själva händelseförloppet som behållningen i Johanssons debut. Anna Viktoralia lever på ytan ett väldigt vanligt liv. Istället är det sättet som historien berättas på som gör att Thrillerliv skiljer sig från andra böcker. Det är språklig kreativitet med extra allt som Jessica Johansson bjuder på. Hon leker med orden, använder en massa bildspråk, inte bara liknelser och metaforer, utan också en hel del allusioner. Det finns en massa kopplingar till populärkultur som kan roa den uppmärksamma läsaren. I ett rasande tempo rinner orden i en rapp stream of consciousness som ibland får mig att tappa andan. Det är ett språk som inte liknar något annat, men som ibland blir lite för mycket. Snabbt dras jag dock med igen och ler åt någon underfundighet. Jag gillar det svulstiga, men det skulle kunna vara så att språket är ett språk som läsaren älskar eller hatar. Klart är att få kommer att lämnas oberörda.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #döden #nyskapande #debutant #recension
I det tysta
Ibland räcker tiden inte till och det är därför det varit så tyst här den senaste tiden. Vill ni läsa vidare hälsar jag gamla och nya läsare tillbaka till min gamla blogg där jag smyger igång när tid och energi finns.
Tack för den här tiden!
Bokgeografi Frankrike
Första omgången av Bokgeografi här på Litteraturmagazinet handlar om ett riktigt favoritland för min del, nämligen Frankrike. Trots att jag inte kan ett ord franska är jag definitivt frankofil.
Taggar: #Bokgeografi #boktips
Bokgeografi startar på tisdag
Jag väcker min gamla bloggserie Bokgeografi till liv, för att på så sätt sprida tips om böcker och författare från lite fler länder än Sverige, Storbritannien och USA, som annars dominerar min läsning. Varje tisdag tänker jag presentera ett nytt land, eller en storstad genom att skriva om böcker som anknyter tlll dessa platser. Det vore väldigt roligt om ni också tipsar om läsvärda böcker i en kommentar eller ett blogginlägg.
Taggar: #Bokgeografi
Vad formar din identitet?
En gång för många år sedan var jag på en stor bokhandel i London och köpte där Fruit of the lemon av Andrea Levy. Den var en av alla böcker jag läst som jag verkligen ville läsa med en gång. Trots detta stod den oläst i hyllan till december 2013.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Läst 2013 #recension
Drottningen av börjor
Jag vill så gärna hinna läsa alla böcker jag vill läsa, men självklart gör jag inte det. Min nuvarande taktik är dessutom riktigt, riktigt dålig.
Taggar: #Läser just nu #listor #läskaos
Bokbloggarnas litteraturpris
Jag är med i juryn som utser årets mottagare av Bokbloggarnas litteraturpris. Innan januari är slut har jag därför några böcker att läsa.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #bokbloggar #litteraturpris
En favoritbok blir film del 2
Det är snart dags för den 37e upplagan av Göteborgs Internationella Filmfestival och där visas en film som baseras på en av mina absoluta favoritböcker. I samband med festivalen besöker författaren Chimamanda Ngozi Adichie Göteborg.
Taggar: #Chiwetel Ejiofor #film #Thandie Newton #Göteborgs Internationella Filmfestival
En favoritbok blir film
En nyårsafton träffas fyra trasiga figurer på Topper’s Houses tak i London. De är alla där av samma anledning -att ta sitt liv. Istället för att hoppa hittar de en annorlunda gemenskap medan de delar en pizza. De fortsätter att träffas och långsamt, långsamt börjar vi förstå varför de inte såg någon annan utväg än att hoppa från skyskrapans tak den där nyårsnatten.
A long way down av Nick Hornby är en riktigt bra bok som är vansinnigt rolig och väldigt hemsk på samma gång. I den får vi träffa B-kändisen Martin som på ytan har allt, eller i alla fall hade allt, Maureen som offrar allt för sin handikappade son Matty, men som inte orkar mer, JJ, den coola amerikanen och Jess, en ung tjej med rejäla familjeproblem.
Martin hittar en artikeln där det står att det behövs ungefär 90 dagar för någon som vill ta livet av sig att hitta tillbaka till livet och de fyra lovar varandra att ge livet en chans precis så länge. Vill de fortfarande dö när de 90 dagarna har gått är det fritt fram, men tills dess ska de stötta varandra.
Jag älskar sättet som Hornby blandar skämt och allvar. Han låter oss verkligen lära känna självmordskandidaterna och självklart vill jag inte förlora någon av dem. De vill inte heller förlora varandra, men inte alltid leva. Det här är en av mina absoluta favoritböcker av honom och näst efter High Fidelity det bästa han skrivit. Precis som High Fidelity ska A long way down bli film. Tyvärr är det Pierce Brosnan som ska spela Martin, det känns minst sagt sådär, men det här kan ändå bli en riktig höjdare.
Jag ser alltså mer än gärna filmen, men frågan är om jag inte ska läsa boken en gång till först. Eller så läser jag den efter jag sett filmen. Kanske är det bästa egentligen.
Taggar: #film
Äntligen!
Först blev jag lite trött när jag på vårterminens första dag fick veta att jag inte längre skulle ha den ena av mina sexor i engelska längre, utan i svenska. En ny kurs bara sådär och ett nationellt prov om bara några veckor. Sedan började det bubbla i mig av glädje, för hjälp vad kul det är att undervisa i svenska.
Taggar: #läsning #glädje #läraryrket
En trio deckare
I slutet av förra året läste jag i rask takt tre deckare. Det får bli ett gemensamt inlägg om dem.
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare #Läst 2013
Läsutmaningar 2014
Ett nytt läsår har börjat. Det här är mina läsplaner för 2014.
Taggar: #Boktolvan #läsutmaningar #Bokbloggarutmaningen #Författarfemman
En sista sammanställning
Snart ska jag lämna läsåret 2013, men här kommer en sista sammanställning.
Taggar: #Bäst 2013 #Läst 2013 #boklistor
Om att utmana sina bekvämlighetszoner
Det där med genrer är lurigt. Egentligen skulle det kanske vara epik, dramatik och lyrik eller varför inte fiktion och fakta. Jag har valt att dela upp de genrer jag läst på ett lite annat sätt.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Nu tar e-böckerna över
Ett gammalt blogginlägg från 2009 om min skepsis inför e-böcker användes i en universitetskurs och jag insåg hur mycket min inställning till detta smidiga format förändrats. Snart är 50% av de böcker jag läser e-böcker.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
2014 blir ett bättre år
Som helhet har 2013 varit något av ett mediokert år. Jag hoppas och tror på ett bättre 2014. Ett gott nytt år önskar jag er!
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013 #Läst 2012
Vem var Joss Moody?
På årets näst sista dag läste jag ut en av de vackraste böcker jag läst under hela 2013. Den bubblar strax utanför årets topplista och är skriven av en författare jag gärna återvänder till.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Läst 2013 #recension #genus #adoption
Män, kvinnor eller både och...
Jag älskar statistik och diagram när det handlar om läsning. Därför kommer jag de närmaste dagarna att presentera en hel del statistik. Jag börjar med den enklaste sammanställningen som handlar om kön.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013