Att blanda högt och lågt
Caitlin Morans Moranthology är en samling krönikor om allt möjligt och omöjligt. Till varje krönika finns en nyskriven inledning som många gånger är minst lika rolig som själva krönikan. Till vardags är Moran tv-kritiker och krönikör i The Times och under Bokmässan i Göteborg för några veckor sedan var hon helt klart en av de största stjärnorna.
Moranthology är en bok att läsa långsamt. Jag har sedan sommaren läst en krönika eller två då jag behövt skratta lite. Och som jag har skrattat. Oftast med Moran, men faktiskt många gånger även åt henne. Hon driver hejdlöst med sig själv. Roligast är nästan hennes konversationer med maken Pete i sängen innan de somnar. Eller rättare sagt innan hon somnar, för ganska ofta sover Pete redan då han dras in i ett samtal om i princip vad som helst. Oftast handlar det om att han ska bekräfta sin kärlek till sin något neurotiska fru. Redan i den inledande krönikan diskuterar de smeknamn och Moran försöker tvinga honom att komma på ett smeknamn åt henne. Själv har hon en massa namn på honom, medan han inte använt ett enda smeknamn på henne under de 16 år de varit ihop. Tyder inte det på att hon älskar honom lite, lite mer än han älskar henne? Stackars Pete, det är inte alltid han halvt sovande lyckas klämma ur sig det perfekta svaret.
Att Moran är så kärlekstörstande är kanske inte så konsigt. Hennes uppväxt var minst sagt eländig och efter att ha supit och knarkat bort en stor del av sin ungdom blir drömmen om det perfekta äktenskapet kanske än viktigare. Helst vill hon fejka sin egen död för att se hur mycket Pete egentligen kommer att sörja och sakna henne. Säga vad man vill om Caitlin Moran, men lagom är hon definitivt inte. Ibland blir det nästan för mycket, men oftast bara härligt knäppt och roligt.
Nu finns det inga droger i Morans liv. Mer än koffein då. Det verkar som om hennes personlighet helt enkelt gör att hon överdriver en hel del beteenden. När hon väl börjar dricka kaffe och te finns det ingen hejd på det. Detta trots att för mycket koffein gör att hon börjar gräla med folk inne i sitt huvud. Att dricka kaffe och te och dessutom vara helt beroende av dessa drycker, gör att man uppfattas som mer normal än dem som inte dricker någon varm dryck alls.
Varje vecka skriver Caitlin Moran tre olika krönikor. En handlar om tv, en om kändisar och den tredje om vardagshändelser av olika slag. I boken finns en hel del tv-krönikor, bland annat några av de krönikor som Moran skrivit om Downton Abbey, en serie hon inte har mycket till övers för. Efter att ha läst hennes texter skäms jag lite över att jag faktiskt älskar Downton Abbey, trots alla löjliga infall som manusförfattarna får. Däremot har jag inte sett tv-serien Sherlock, som Moran fullkomligt älskar.
Caitlin Moran har en alldeles underbar humor och hennes texter är ofta tänkvärda. Hennes politiska åsikter skiner inte sällan igenom och hon kritiserar dagens politiker som monterar ner välfärden, stänger bibliotek och ökar de sociala klyftorna. Från de mer allvarliga ämnena förflyttar hon sig till vardagliga och ibland banala saker och blandningen är helt klart styrkan. Ibland blir det lite väl brittiskt och jag har inte kunskap nog att hänga med i alla kändisparalleller, men det spelar mindre roll. Moranthology är helt klart en läsvärd bok. Jag läste den på originalspråk, men den funkar säkert i översättning också.
foto: Gareth Iwan Jones
Taggar: #genus #krönikor #humor #recension
I det tysta
Ibland räcker tiden inte till och det är därför det varit så tyst här den senaste tiden. Vill ni läsa vidare hälsar jag gamla och nya läsare tillbaka till min gamla blogg där jag smyger igång när tid och energi finns.
Tack för den här tiden!
Kommentera
Bokgeografi Frankrike
Första omgången av Bokgeografi här på Litteraturmagazinet handlar om ett riktigt favoritland för min del, nämligen Frankrike. Trots att jag inte kan ett ord franska är jag definitivt frankofil.
Taggar: #Bokgeografi #boktips
Kommentera
/Visa 8 kommentarer
Bokgeografi startar på tisdag
Jag väcker min gamla bloggserie Bokgeografi till liv, för att på så sätt sprida tips om böcker och författare från lite fler länder än Sverige, Storbritannien och USA, som annars dominerar min läsning. Varje tisdag tänker jag presentera ett nytt land, eller en storstad genom att skriva om böcker som anknyter tlll dessa platser. Det vore väldigt roligt om ni också tipsar om läsvärda böcker i en kommentar eller ett blogginlägg.
Taggar: #Bokgeografi
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Vad formar din identitet?
En gång för många år sedan var jag på en stor bokhandel i London och köpte där Fruit of the lemon av Andrea Levy. Den var en av alla böcker jag läst som jag verkligen ville läsa med en gång. Trots detta stod den oläst i hyllan till december 2013.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Läst 2013 #recension
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Drottningen av börjor
Jag vill så gärna hinna läsa alla böcker jag vill läsa, men självklart gör jag inte det. Min nuvarande taktik är dessutom riktigt, riktigt dålig.
Taggar: #Läser just nu #listor #läskaos
Kommentera
/Visa 3 kommentarer
Bokbloggarnas litteraturpris
Jag är med i juryn som utser årets mottagare av Bokbloggarnas litteraturpris. Innan januari är slut har jag därför några böcker att läsa.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #bokbloggar #litteraturpris
Kommentera
En favoritbok blir film del 2
Det är snart dags för den 37e upplagan av Göteborgs Internationella Filmfestival och där visas en film som baseras på en av mina absoluta favoritböcker. I samband med festivalen besöker författaren Chimamanda Ngozi Adichie Göteborg.
Taggar: #Chiwetel Ejiofor #film #Thandie Newton #Göteborgs Internationella Filmfestival
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
En favoritbok blir film
En nyårsafton träffas fyra trasiga figurer på Topper’s Houses tak i London. De är alla där av samma anledning -att ta sitt liv. Istället för att hoppa hittar de en annorlunda gemenskap medan de delar en pizza. De fortsätter att träffas och långsamt, långsamt börjar vi förstå varför de inte såg någon annan utväg än att hoppa från skyskrapans tak den där nyårsnatten.
A long way down av Nick Hornby är en riktigt bra bok som är vansinnigt rolig och väldigt hemsk på samma gång. I den får vi träffa B-kändisen Martin som på ytan har allt, eller i alla fall hade allt, Maureen som offrar allt för sin handikappade son Matty, men som inte orkar mer, JJ, den coola amerikanen och Jess, en ung tjej med rejäla familjeproblem.
Martin hittar en artikeln där det står att det behövs ungefär 90 dagar för någon som vill ta livet av sig att hitta tillbaka till livet och de fyra lovar varandra att ge livet en chans precis så länge. Vill de fortfarande dö när de 90 dagarna har gått är det fritt fram, men tills dess ska de stötta varandra.
Jag älskar sättet som Hornby blandar skämt och allvar. Han låter oss verkligen lära känna självmordskandidaterna och självklart vill jag inte förlora någon av dem. De vill inte heller förlora varandra, men inte alltid leva. Det här är en av mina absoluta favoritböcker av honom och näst efter High Fidelity det bästa han skrivit. Precis som High Fidelity ska A long way down bli film. Tyvärr är det Pierce Brosnan som ska spela Martin, det känns minst sagt sådär, men det här kan ändå bli en riktig höjdare.
Jag ser alltså mer än gärna filmen, men frågan är om jag inte ska läsa boken en gång till först. Eller så läser jag den efter jag sett filmen. Kanske är det bästa egentligen.
Taggar: #film
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Äntligen!
Först blev jag lite trött när jag på vårterminens första dag fick veta att jag inte längre skulle ha den ena av mina sexor i engelska längre, utan i svenska. En ny kurs bara sådär och ett nationellt prov om bara några veckor. Sedan började det bubbla i mig av glädje, för hjälp vad kul det är att undervisa i svenska.
Taggar: #läsning #glädje #läraryrket
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
En trio deckare
I slutet av förra året läste jag i rask takt tre deckare. Det får bli ett gemensamt inlägg om dem.
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare #Läst 2013
Kommentera
Läsutmaningar 2014
Ett nytt läsår har börjat. Det här är mina läsplaner för 2014.
Taggar: #Boktolvan #läsutmaningar #Bokbloggarutmaningen #Författarfemman
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
En sista sammanställning
Snart ska jag lämna läsåret 2013, men här kommer en sista sammanställning.
Taggar: #Bäst 2013 #Läst 2013 #boklistor
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Om att utmana sina bekvämlighetszoner
Det där med genrer är lurigt. Egentligen skulle det kanske vara epik, dramatik och lyrik eller varför inte fiktion och fakta. Jag har valt att dela upp de genrer jag läst på ett lite annat sätt.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Nu tar e-böckerna över
Ett gammalt blogginlägg från 2009 om min skepsis inför e-böcker användes i en universitetskurs och jag insåg hur mycket min inställning till detta smidiga format förändrats. Snart är 50% av de böcker jag läser e-böcker.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Kommentera
/Visa 7 kommentarer
2014 blir ett bättre år
Som helhet har 2013 varit något av ett mediokert år. Jag hoppas och tror på ett bättre 2014. Ett gott nytt år önskar jag er!
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013 #Läst 2012
Kommentera
Vem var Joss Moody?
På årets näst sista dag läste jag ut en av de vackraste böcker jag läst under hela 2013. Den bubblar strax utanför årets topplista och är skriven av en författare jag gärna återvänder till.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Läst 2013 #recension #genus #adoption
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Män, kvinnor eller både och...
Jag älskar statistik och diagram när det handlar om läsning. Därför kommer jag de närmaste dagarna att presentera en hel del statistik. Jag börjar med den enklaste sammanställningen som handlar om kön.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
