Några tips till Englund: De hetaste kandidaterna till stol nummer 11
Ulf Linde, konstkritiker, musiker, författare och medlem i Svenska Akademien avled i helgen och det betyder att stol nummer 11 står tom. Jag tänkte tipsa Peter Englund och hans polare om några bra kandidater. Lite förmätet kan tyckas, men jag gör det ändå.
Av Svenska Akademiens 18 medlemmar är 5 kvinnor. Den 20 december väljs Sara Danius officiellt in och då är de sex. Betänk därtill att Kerstin Ekman inte är aktiv efter en kontrovers 1989. Det kan tyckas löjligt att alltid skrika efter en jämnare könsfördelning, kön ska ju inte ha någon betydelse brukar det ju heta. Kön har ingen betydelse alls. Det handlar om kompetens. Även ständige sekreteraren Peter Englund brukar påpeka detta titt som tätt, men diskuterar ändå kön allt som oftasr. Han kände sig till exempel nödgad att påpeka att de var en kvinna som tilldelades årets Nobelpris i litteratur, innan han avslöjade vem det var.
Det är fortfarande främst män som väljs in i Svenska Akademien och det är främst män som tilldelas Nobelpriset i litteratur. Någonting säger mig att detta hänger ihop. Jag är nämligen helt övertygad om att kön har betydelse. Stor betydelse. Män väljer män och kommer undan med det allt för ofta. Det handlar i de allra flesta fall inte ett dugg om om meriter, utan om gammal ohejdad vana. Jag brukar skämtsamt kalla det för snoppkvotering och det brukar inte gillas. Att män väljer män handlar inte om kön sägs det. Det handlar om kompetens.
Jag tänkte fokusera på såväl kön som komptetens och föreslår därför följande kandidater till stol nummer 11:
Det ligger nära till hands att söka inom konstvärlden med tanke på Lindes bakgrund och ett intressant namn som är Margaretha Rossholm Lagerlöf, som sedan 1998 varit verksam som professor på Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet.
Yvonne Hirdman, som just nu är verksam på samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola och vid Stockholms universitet. Ett av hennes expertområden är kvinnohistoria och genus och jag finner det synnerligen sympatiskt att det nu snarare handlar om samtidshistoria. Vi vill ju inte att könet ska stå i centrum.
Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Hon kan säkerligen bidra med ett intressant perspektiv på historien. Både medicin- och genushistoria tillhör hennes specialområden.
Kerstin Norén är professor i svenska språket. Tidigare verksam på Göteborgs Universitet (om ni nu vill passa på att bredda er även geografiskt) men är just nu rektor på Högskolan i Väst.
Jag håller mig i mina trakter. Det är ju lätt att man gör det, eller vad säger ni? Yvonne Leffler är professor i litteraturhistoria och är verksam vid Göteborgs Universitet. Hon vet mycket om kvinnliga författare och det kanske behövs för att jämna ut lite bland pristagarna.
Vi kör lite mer Göteborg tycker jag och då vill jag uppmärksamma Lisbeth Larsson, professor i Litteraturvetenskap, som alltid har ett genusperspektiv på sin forskning. Det kan vara en bra tillgång för Akademien tänker jag.
Självklart måste även universitetsstaden Lund vara representerad och då föreslår jag tidigare historieprofessorn Eva Österberg, som visserligen är emerita, men fortfarande verksam. Hon sänker kanske inte medelåldern, men tillför kunskap.
Nu vill jag gärna att Bodil Malmsten ska hinna skriva böcker, men hon hade passat bra i Svenska Akademien. Hon har skrivit lyrik, prosa och dramatik och har dessutom bott i Frankrike, vilket troligen gör att hon har bra koll på just fransk litteratur. Kanske kan spara en krona eller två på översättning.
En dramatiker kanske? Då föreslår jag Suzanne Osten, som skulle kunna tillföra en hel del med sina kunskaper om såväl teater som film. Det var några år sedan en dramatiker tilldelades Nobelpriset.
Vem vill du se på stol nummer 11 i Svenska Akademien?
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Nobelpriset #Svenska Akademien
I det tysta
Ibland räcker tiden inte till och det är därför det varit så tyst här den senaste tiden. Vill ni läsa vidare hälsar jag gamla och nya läsare tillbaka till min gamla blogg där jag smyger igång när tid och energi finns.
Tack för den här tiden!
Bokgeografi Frankrike
Första omgången av Bokgeografi här på Litteraturmagazinet handlar om ett riktigt favoritland för min del, nämligen Frankrike. Trots att jag inte kan ett ord franska är jag definitivt frankofil.
Taggar: #Bokgeografi #boktips
Bokgeografi startar på tisdag
Jag väcker min gamla bloggserie Bokgeografi till liv, för att på så sätt sprida tips om böcker och författare från lite fler länder än Sverige, Storbritannien och USA, som annars dominerar min läsning. Varje tisdag tänker jag presentera ett nytt land, eller en storstad genom att skriva om böcker som anknyter tlll dessa platser. Det vore väldigt roligt om ni också tipsar om läsvärda böcker i en kommentar eller ett blogginlägg.
Taggar: #Bokgeografi
Vad formar din identitet?
En gång för många år sedan var jag på en stor bokhandel i London och köpte där Fruit of the lemon av Andrea Levy. Den var en av alla böcker jag läst som jag verkligen ville läsa med en gång. Trots detta stod den oläst i hyllan till december 2013.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Läst 2013 #recension
Drottningen av börjor
Jag vill så gärna hinna läsa alla böcker jag vill läsa, men självklart gör jag inte det. Min nuvarande taktik är dessutom riktigt, riktigt dålig.
Taggar: #Läser just nu #listor #läskaos
Bokbloggarnas litteraturpris
Jag är med i juryn som utser årets mottagare av Bokbloggarnas litteraturpris. Innan januari är slut har jag därför några böcker att läsa.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #bokbloggar #litteraturpris
En favoritbok blir film del 2
Det är snart dags för den 37e upplagan av Göteborgs Internationella Filmfestival och där visas en film som baseras på en av mina absoluta favoritböcker. I samband med festivalen besöker författaren Chimamanda Ngozi Adichie Göteborg.
Taggar: #Chiwetel Ejiofor #film #Thandie Newton #Göteborgs Internationella Filmfestival
En favoritbok blir film
En nyårsafton träffas fyra trasiga figurer på Topper’s Houses tak i London. De är alla där av samma anledning -att ta sitt liv. Istället för att hoppa hittar de en annorlunda gemenskap medan de delar en pizza. De fortsätter att träffas och långsamt, långsamt börjar vi förstå varför de inte såg någon annan utväg än att hoppa från skyskrapans tak den där nyårsnatten.
A long way down av Nick Hornby är en riktigt bra bok som är vansinnigt rolig och väldigt hemsk på samma gång. I den får vi träffa B-kändisen Martin som på ytan har allt, eller i alla fall hade allt, Maureen som offrar allt för sin handikappade son Matty, men som inte orkar mer, JJ, den coola amerikanen och Jess, en ung tjej med rejäla familjeproblem.
Martin hittar en artikeln där det står att det behövs ungefär 90 dagar för någon som vill ta livet av sig att hitta tillbaka till livet och de fyra lovar varandra att ge livet en chans precis så länge. Vill de fortfarande dö när de 90 dagarna har gått är det fritt fram, men tills dess ska de stötta varandra.
Jag älskar sättet som Hornby blandar skämt och allvar. Han låter oss verkligen lära känna självmordskandidaterna och självklart vill jag inte förlora någon av dem. De vill inte heller förlora varandra, men inte alltid leva. Det här är en av mina absoluta favoritböcker av honom och näst efter High Fidelity det bästa han skrivit. Precis som High Fidelity ska A long way down bli film. Tyvärr är det Pierce Brosnan som ska spela Martin, det känns minst sagt sådär, men det här kan ändå bli en riktig höjdare.
Jag ser alltså mer än gärna filmen, men frågan är om jag inte ska läsa boken en gång till först. Eller så läser jag den efter jag sett filmen. Kanske är det bästa egentligen.
Taggar: #film
Äntligen!
Först blev jag lite trött när jag på vårterminens första dag fick veta att jag inte längre skulle ha den ena av mina sexor i engelska längre, utan i svenska. En ny kurs bara sådär och ett nationellt prov om bara några veckor. Sedan började det bubbla i mig av glädje, för hjälp vad kul det är att undervisa i svenska.
Taggar: #läsning #glädje #läraryrket
En trio deckare
I slutet av förra året läste jag i rask takt tre deckare. Det får bli ett gemensamt inlägg om dem.
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare #Läst 2013
Läsutmaningar 2014
Ett nytt läsår har börjat. Det här är mina läsplaner för 2014.
Taggar: #Boktolvan #läsutmaningar #Bokbloggarutmaningen #Författarfemman
En sista sammanställning
Snart ska jag lämna läsåret 2013, men här kommer en sista sammanställning.
Taggar: #Bäst 2013 #Läst 2013 #boklistor
Om att utmana sina bekvämlighetszoner
Det där med genrer är lurigt. Egentligen skulle det kanske vara epik, dramatik och lyrik eller varför inte fiktion och fakta. Jag har valt att dela upp de genrer jag läst på ett lite annat sätt.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Nu tar e-böckerna över
Ett gammalt blogginlägg från 2009 om min skepsis inför e-böcker användes i en universitetskurs och jag insåg hur mycket min inställning till detta smidiga format förändrats. Snart är 50% av de böcker jag läser e-böcker.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
2014 blir ett bättre år
Som helhet har 2013 varit något av ett mediokert år. Jag hoppas och tror på ett bättre 2014. Ett gott nytt år önskar jag er!
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013 #Läst 2012
Vem var Joss Moody?
På årets näst sista dag läste jag ut en av de vackraste böcker jag läst under hela 2013. Den bubblar strax utanför årets topplista och är skriven av en författare jag gärna återvänder till.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Läst 2013 #recension #genus #adoption
Män, kvinnor eller både och...
Jag älskar statistik och diagram när det handlar om läsning. Därför kommer jag de närmaste dagarna att presentera en hel del statistik. Jag börjar med den enklaste sammanställningen som handlar om kön.
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013