Intervju med Oskar Källner, Fafner förlag

Bok- presentation:	Munins skärvor
Författar- presentation:	Oskar Källner
Häftad Finns i lager, 190 kr

(På bilden Oskar Källner. Fotograf Angelica Klang)

Hur kom det sig att du startade ett förlag?

Under en längre tid skrev jag på det manus som sedan blev mina fantasyböcker Drakhornet och Skogens hjärta. Jag försökte som de allra flesta att få dem utgivna på något av de stora förlagen. Och som de allra flesta blev jag refuserad. Samtidigt trodde jag på min egen berättelse och jag hade gott om testläsare som berättade hur mycket de älskade historien. Jag var helt enkelt tvungen att få ut min text i världen, så att den kunde få andas och vara fri.

Vändpunkten kom nog när jag insåg hur extremt låg sannolikheten var att bli utgiven på ett etablerat förlag. De får tusentals manus varje år, och ger kanske ut en eller två debutanter. Chansen är alltså bara några promille. Jag insåg då att systemet var skapat för förlagens skull, inte för författarna. Och det är inget konstigt. Förlag måste gå med vinst. Annars kan de inte existera. Men jag var inte intresserad av att tjäna pengar, utan av att få ut mina böcker. Om då systemet inte gör det som jag vill, varför ska jag följa det? Om musiken skorrar, varför ska jag dansa?

Så jag startade mitt eget förlag, gick runt systemet och skapade min egen utgivningsplattform. Idag är jag så otroligt glad över det. Inte bara har jag total kreativ kontroll över mina böcker, då jag själv hyr in redaktör, illustratör och formgivare, utan redan från första boken har det gått jämnt ut ekonomiskt. Så jag har världens bästa hobby, och det kostar mig inte ett öre.

Vilka är dina drivkrafter?

Jag vill få ut mina texter, att de ska andas och få leva. När man läser en text så möter man den, och i mötet tar man med sig sin egen förförståelse och skapar sina egna bilder. På så sätt är läsning en oerhört kreativ sysselsättning, enligt min mening mer så än t.ex. film och tv-spel. Nu älskar jag både film och tv-spel, jag har varit en gamer hela livet, men jag tror att det händer något extra i hjärnan när man läser en bok. Läsaren blir en medskapare i den värld och historia som författaren vill förmedla. Texten är aldrig enbart författarens, utan är sin egen entitet mellan författare och läsare, som ständigt går att tolka, och omtolka i nya kontexter.
Det kanske låter lite teoretiskt, men för mig är det där mötet, och att få vara med och skapa sådana möten, något oerhört spännande. Det är en enorm drivkraft.
Och så är det alltid kul att skriva om tentakelmonster, rymdskepp, androider, tidsmaskiner och sådant, som man visserligen kan ha med bara för att det är roligt, men också för att tänja våra ramar och vår förståelse av verkligheten.

Man kan ana en del kluriga tankar om livets mening, relationer och annat djupt i många av dina berättelser. Kan du berätta mer om det?

För min del är det de existentiella och etiska frågorna som är de intressanta. Vad är det att vara människa? I alla hennes glimrande facetter ... Är inte det den fråga som all litteratur egentligen, någonstans, ämnar besvara? Litteratur är vår spegel, som vi håller upp framför oss i ett försök att se och förstå vilka vi är. Sedan tycker jag att just science fiction, fantasy och skräck är några av de absolut bästa genrerna för att utforska denna sorts frågor, för man kan dra saker och ting till sin absoluts spetts, på ett sätt som inte går inom så kallad ”realistisk” litteratur.
Sedan har jag ofta mycket action också. Jag gillar action. Men action utan karaktärer, utan substans, utan ett existentiellt ramverk att falla tillbaka på, blir lätt bara bling, bling och pang pang. Sådan underhållning kan visserligen också vara skön någon kväll när man är trött och vill stänga av hjärnan. Men för det mesta föredrar jag att ha hjärnan påslagen, och då vill jag ha något med mer substans.

Hur går det till när förlaget väljer omslagsbilder?

För det mesta hyr jag in en illustratör. Nu på senare tid har många av mina omslag gjorts av den mycket talangfulle Andreas Raninger. Han har bl.a. gjort illustrationen till både Munins skärvor och Stormvinge. Då brukar han läsa historien, göra en skiss och skicka över. Sedan diskuterar vi bilden fram och tillbaka, och så växer något nytt och spännande fram. Han har förmågan att alltid överraska mig. Det är härligt.
Sedan använder jag en del bilder från bildbanker också. Då gäller det att hitta en bild som verkligen känns rätt hela vägen ner i hjärtat. Men jag föredrar, om det är möjligt, att någon målar en unik illustration.

Vad är du aktuell med just nu?

Jag har precis släppt min nya bok Stormvinge. Det är en hästbok, fast med flygande hästar. Det är min tribut till Walter Farley och hans böcker om Svarta hingsten. Det var den första boken jag läste som nioåring. Den kom att skapa en omättlig läshunger i mig. Roligt nog har Stormvinge, sedan den släpptes, fått flera riktigt fina recensioner. Min förhoppning är att den ska få betyda samma sak för nya unga läsare, som Svarta hingsten fick betyda för mig.

Hur ser dina planer ut för framtidens utgivning?

Jag har massor av planer, men alldeles för lite tid. Just nu skriver jag på ett antal noveller till ett flertal antologier. När jag är klar med dem ska jag åter ge mig på uppföljaren till Drakhornet och Skogens hjärta. Men jag är dessutom sugen på att skriva en uppföljare till Stormvinge. Dessutom har jag ett dieselpunk-äventyr som ligger och puttrar i bakgrunden, och tusen andra idéer jag vill ta tag i. Men man får helt enkelt ta det lite lugnt och ta en sak i taget.

Vilka råd skulle du vilja ge till den som vill skriva fantasy?

Gräv inte ner dig i världsbygget. Världen finns där för att tjäna din historia, inte tvärt om. Världen är viktig, men än viktigare är karaktärerna, att de är trovärdiga och intressanta. Se till att det är karaktärerna som lyfter din historia. Sedan får du gärna ha ett spektakulär och spännande världsbygge, men det får inte ta över.

Är det något särskilt du vill tillägga? Kanske något om förlagsbranschen i stort?

Jag skulle kunna skriva flera sidor bara om förlagsbranschen och dess framtid. Men jag nöjer mig med att göra några förutsägelser. Vi är mitt inne i en våldsam omvälvning som kommer att skaka om bokbranchen på samma sätt som musikbranchen skakades om för några år sedan. Snart är Amazon här, och e-böckerna kommer till slut att göra sitt definitiva intåg i vårt vardagsliv.
I och med den nya tekniken med billig Print On Demand-tryckning och e-böcker, så har inte längre de stora förlagen monopol på tryck och distribution. Vem som helst kan egentligen fixa kapital nog att ge ut sina egna verk. Detta håller redan på och vänder upp och ner på maktbalansen i branchen. Snart är tiden helt förbi då författaren stod vackert med mössan i hand och bad om att få bli publicerad. Istället kommer författarna att kunna välja och vraka mellan olika utgivningsalternativ, och förlagen kommer att bli mer som servicebolag som hjälper författarna att skapa bästa möjliga bok och ge ut dem. De förlag som inte förstår detta skifte kommer plötsligt att stå utan författare och gå omkull.

Det är en oerhört spännande framtid, men jag är positiv för jag tror det är författarens framtid, och den goda litteraturens framtid som kommer att ha möjlighet att utveckla både ett djup och en bredd vars like aldrig tidigare skådats i världshistorien.