Anne-Charlotte Östman
Surrealistisk film efter Boris Vian
Att översätta Boris Vians surrealistiska roman L'écume des jours (Dagarnas skum) till filmduken är helt väntat inte lätt gjort. Jag såg filmen med samma titel på bio 2012, och resultatet får väl sägas vara halvlyckat. Boken som kom ut i Frankrike 1947 handlar om den rike Colin som lever livets glada dagar med en kock, Nicolas, som lagar de mest utsökta komplicerade rätter. Hemmet är minst sagt finurligt inrett. Det överträffar till och med Musse Piggs husvagn. Till exempel kan man med tonhöjderna på Colins piano blanda cocktails. Jazz är både Colins och Vians passion. Det händer så underliga saker och så snabbt att man i den första delen av filmen blir alldeles yr i huvudet. Mycket utgörs tyvärr av skärmar och maskiner som framstår som gammaldags science fiction.
När både Nicolas och hans vän Chick har fått flickvänner vill Colin inte vara utan. Efter vissa valhäntheter har han turen att få ihop det med den vackra Chloé som spelas av Audrey Tautou (Amélie från Montmartre). Nu inträder en romantisk del, där Colin och Chloé svävar över Paris i en molnbubbla.
Men säg den lycka som varar. Chloé drabbas av näckros (nénuphar) i ena lungan. Där har regissören Michel Gondry fått till det. Chloés sjukdom speglar sig i ett expressionistiskt universum. Fönstren i Colins våning gror igen av smuts och rummen krymper. Det leder mina tankar till Lars von Triers Melancholia, där brudens slöja förvandlas till döda buskar.
Ordlekar förekommer också. Lätt att ta till sig är att petits fours serveras som små ugnar (= fours). Annat får man vara mer på sin vakt för att upptäcka.
Genomgående driver Vian med Sartre som han kallar Jean-Sol Partre. Detta utspelas under Sartres storhetstid. Vian låter Colins vän Chick vara en alltför hängiven beundrare som förslösar allt han äger på böcker av Partre och föremål som tillhört denne. Förklaringen lär vara att Boris Vians fru Michelle blev sekreterare till Sartre och inledde ett förhållande med honom som fick äktenskapet att spricka.
På SVT2 i kväll kan ni se det högst märkliga dramat.
Avdelning: Klassiker Taggar: #filmatisering #surrealism #expressionism
Sebastian Lönnlöv
Richard Brautigan - In Watermelon Sugar
In Watermelon Sugar är en surrealistisk berättelse om en värld där nästan allt är gjort av "watermelon sugar" och där människor bor i IDeath and är hotade av InBoil och där de döda begravs i glaslådor på flodernas botten. Men även här finns kärleken och olyckan. Huvudpersonen skriver på en bok och älskar och undviker en tidigare älskad och ja, det är märkligt och ganska bra och väldigt lättläst. Absolut något för den som gillar Kerouac och andra beatniks och surrealister. Jag är nyfiken på mer Brautigan!
In watermelon sugar the deeds were done and done again as my life is done in watermelon sugar.
Betyg: 7/10
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #moderna klassiker #surrealism #beat #modernism
Sebastian Lönnlöv
Margareta Renberg - Tröst för ett tigerhjärta
som den gjort hela sommaren.
Jag önskar du vore här.
I en annan dikt talas det om "nygrillad tampongopera", i ytterligare en om "självmordstango". Det rör sig helt enkelt om vriden, vrickad, surrealistisk poesi av en tyvärr marginaliserad poet som bara gav ut en diktsamling under sitt liv men i övrigt verkade som konstnär. Jag tänker på Sonja Åkesson. Jag gillar skarpt.
Betyg: 9/10
Avdelning: Poesi Taggar: #recension #hyllning #surrealism #konst
Anmäl textfel