Läsinlärningen är ett svart hål efter kodknäckarfasen

Carolin Liberg pekar på att den svenska skolan inte har haft lässtrategier för att komma förbi kodknäckarfasen, och det är ett bekymmer för all inlärning"

Fyra utvecklingslinjer i läsinlärningen enligt professor Carolin Liberg

”Den första påbörjas redan i förskolan. Det som behöver göras där är att väcka intresse för att läsa och skriva, och ge barnen en grundläggande språkförståelse. Detta ska lägga grunden för allt det arbete som ska göras i senare stadier av skolan.

Den andra är kodknäckarfasen. Den innefattar förskoleklass och de första två, tre åren av grundskolan, och här ska eleverna få vidareutveckla sitt läsintresse och samtidigt lära sig att sätta ihop bokstäver till ord både när de läser och när de skriver, och kunna göra detta så automatiskt som möjligt, för att göra det möjligt att fokusera på innehållet, alltså dimensionerna funktion och deltagande. Här är vi alltså generellt ganska duktiga.

Den tredje inträder i 3:an eller 4:an och handlar om att eleverna nu kommer att möta allt längre, rena texter. Och för detta behöver de stöd i form av lässtrategier och stödstrukturer för att göra detta möjligt. Här finns alltså stora svagheter idag.

Den fjärde utvecklingslinjen innebär att lära sig att komma in i olika ämnens mer specifika språk och sätt att uttrycka sig. Det är början av att lära sig olika områdens fackspråk. Läsning sker inte bara i svenskämnet, utan överallt i skolan. All kunskapsförmedling bygger på att eleverna klarar av att läsa, och inte bara det, utan också att de lär sig behärska olika läsarter.” Källa Forskning.se

Carolin Liberg pekar på att den svenska skolan inte har haft lässtrategier för att komma förbi kodknäckarfasen, och det är ett bekymmer för all inlärning. Särskilt bekymmersamt tycker jag att det blir nu när läsningen utsätts för så stor konkurrens från annat, spel och snuttifierade sociala medier. Barnen får helt enkelt inte den ro och den träning som behövs för att orka med och ta till sig innehållet i längre texter, trots att de kan läsa.
Men det finns många positiva exempel på hur man verkligen tar itu med detta i skolan. Jag gjorde härom veckan ett författarbesök vid Gåvsta grundskola och berättade om mitt skrivande. (Det kan ni läsa om i ett tidigare blogginlägg) I Gåvstaskolan arbetar man aktivt med att få upp läs och skrivlust. Barnen har skönlitterära böcker och ett bra skolbibliotek, och morgonen börjar med en stunds läsning. Det finns ett program med pappor som kommer och berättar om sina favoritböcker, så att pojkarna ska få manliga förebilder i sitt läsande. Och så har man haft författarbesök. Dessa åtgärder har effekt. Kodknäckarfasen passeras framgångsrikt  där man arbetar målmedvetet och har en strategi för att lösa problemet. Skolbibliotekets betydelse kan inte överskattas.