Recension av Hoppas, Åsa Anderberg Strollo
Viktigt om ungdomar som lever på gatan
Efter att ha läst rapporter om ungdomar som lever på gatorna i Stockholm bestämde sig Åsa Anderberg Strollo för att skriva en bok om detta. Med inspiration från Stockholms Stadsmissions arbete berättar hon om Jonna som har fått nog. Strax innan jul sticker hon hemifrån till Stockholm, och tänker att det borde vara lätt att få ett jobb i den stressigaste julruschen, men det visar sig att hon har fel, och hon har ingen B-plan.
Hela boken handlar om det här med att hoppas, eller inte hoppas alls. Jonna är den som hoppas, för mycket många gånger, medan Elina är den som slutat hoppas för länge sedan. Man kan hoppas på att man får en ny mobil i julklapp, eller att man ska kunna gömma sig så väl på bussen att man kan sova där hela natten. Man kan hoppas att man slipper umgås med familjen hela jullovet, eller så kan man hoppas att mamma åtminstone kommer hem från resan med nya killen.
Detta är en väldigt viktig bok, där författaren ger en röst åt de som inte har så lätt att själva göra den hörd. Det är ingen vanlig roman där prinsen får sin prinsessa och så levde de lyckliga i alla sina da´r, nej, tvärtom är detta verklighet för många ungdomar, och att det är så är ganska är en hemsk sanning. Som läsare får man tänka till, och jag skämdes över mitt klagande över småsaker...
Det finns många obehagliga scener, och då tänker jag även på scener som är svåra att förstå om man inte vet vad det verkligen handlar om. Jag kommer på mig själv med att tänka "Kan hon inte bara åka hem?", men jag inser att jag lever i en så trygg värld att jag har svårt att förstå vad det verkligen handlar om. Just på grund av detta är det en viktig bok som "vi som har det bra" borde läsa, för att öka förståelsen för de som har det svårt, och för att försöka hjälpa barn och ungdomar till en bättre tillvaro.
Första meningen: "-Hej, jag undrar om ni behöver mer personal här."
Gillar: Att detta ämne tas upp i en ungdomsroman!
Gillar inte: Den kunde varit ännu mer spetsad mot livet på gatan, utan att det hade blivit överdrivet.
Mottagen: 11 april 2012
Anmäl textfel