LitteraturMagazinets recension
av Varför kunde det ske? : det finns många förklaringar till Förintelsen, Barbro Eberan
Hur var Förintelsen möjlig?
Barbro Eberan är svenska men bosatt i Hamburg. I sin doktorsavhandling analyserade hon debatten om skuldfrågan i det ockuperade Tyskland efter kriget. Hon har fortsatt arbeta med ämnet under trettio år. Hennes nyutgivna ”Varför kunde det ske? Det finns många förklaringar till Förintelsen” är den femte och avslutande delen av en bokserie som Eberan ger ut på Carlsson Bokförlag.
I den nya volymen presenterar hon tio förklaringsmodeller. Dessa delas upp i två avdelningar, tyska respektive internationella. Mycket handlar om Hitler och hur han kunde få folkets stöd. Själva Förintelsen berörs mindre. Det är där jag blir lite besviken. Att en diktator kommer till makten är en sak. Det groteska och industriella i Förintelsen är något unikt.
Ett par tyska förklaringar handlar om Hitler som en ond gestalt som hade djävulska krafter att förföra folk. Kyrkorna menade att sekulariseringen var en orsak. Till detta kommer terrorn som hindrade folk att ingripa. Tyskland hade avlägsnat sig från sitt humanistiska kulturarv menade de äldre som hade klassisk bildning. Militarismen hade motsvarat ett trygghetsbehov påstod andra. Tyskland geografiska läge mitt i Europa hade inga klara gränser. Att andra länder var medskyldiga känner vi igen som förklaring. Det var den förnedrande Versaillesfreden och eftergiftspolitiken.
Så till de internationella förklaringsmodellerna. Hannah Arendt, som var en tysk-amerikansk filosof, tillika judinna, är kanske den vars tankar tilldrar sig mest intresse i dag. Arendt menar att i det moderna industrisamhället är det meningslöst att tala om skuld. Den enskilde ser inte de större sammanhangen och har inte något inflytande på utvecklingen. Om man i sitt yrke tvingas mörda känner man sig inte som mördare utan lyder bara order. Arendt säger att människorna inte kan genomskåda en byråkratiserad och teknikstyrd miljö. I denna sociologiska del har jag svårt att hålla med henne. Var finns till exempel kraven på medborgaren att skaffa sig kunskap om sitt samhälle? Jag får reservera mig för att jag här utgår från Eberans sammanfattning av Hannah Arendt.
Mer tilltalande är Arendts teori om kälkborgaren. Där handlar det om psykologi. Kälkborgaren är inskränkt och oåtkomlig, då han anser sig själv vara anständig. Han känner olust inför demokratisk frihet och byter gärna bort den mot ordning. Arendt har skildrat Eichmann, som organiserade transporterna till förintelselägren, som en fantasilös byråkrat. För hans hållning har hon myntat begreppet den banala ondskan.
Psykoanalytiker i västvärlden menade att nazismen var en sjukdom. Det tyska folket hade varit försvagat av mindervärdeskänslor efter första världskriget och därför haft kompensatoriska drömmar, vilka Hitler kunnat utnyttja. C.G. Jung deltog intensivt i debatten om skuldfrågan. Han betraktade de ledande nazisterna som psykopater. Hitler var en hysteriker, totalt blind för sin egen karaktär och narcissistiskt förälskad i sig själv.
Förklaringen från marxistiskt håll var att skulden låg hos kapitalismen och fascismen. De tyska kommunisterna hade bekämpat Hitler från första stund och ansåg sig utan skuld. Denna inställning företräddes av DDR under alla de år som staten existerade.
Den tyska nationalkaraktären fördes fram av andra. Tyskarna hade ett medfött aggressivt begär att behärska världen. Det och den militaristiska andan som hade sitt ursprung i Preussen var skuld till allt som skedde. Churchill trodde inte att någon tysk var emot Hitler. Under kriget avfärdade han alla försök från tysk sida att samverka om ett motstånd.
Barbro Eberans bok är lättläst och intressant. Den reservation jag har är att boken inte riktigt motsvarar de förväntningar som undertiteln skapar. Det är egentligen bara Hannah Arendt som försöker svara på hur Förintelsen var möjlig.
Mottagen: 12 september 2019
Anmäl textfel
