Anne-Charlotte Östman

Bok- presentation:	En vinter på Mallorca
Författar- presentation:	George Sand

Varning för boken!

Så det kan vara med en bok och en resa, min och George Sands. För 40 år sedan var jag på Mallorca för första gången. Jag besökte Valldemosa, klostret där Frédéric Chopin och George Sand bodde vintern 1838. Som souvenir tyckte jag en bok skulle vara bra. Jag inhandlade Sands ”En vinter på Mallorca” på spanska. Jag hade en gymnasiekurs i färskt minne. Men det var ju idiotiskt av två anledningar. Dels var det en översättning av det franska originalet, ”Un hiver à Majorque”, dels var min franska redan då oerhört mycket bättre än min spanska.

Förra veckan var jag tillbaka i Valldemosa. Nu skulle jag köpa den franska utgåvan. Ett exemplar i klostret såldes för 10 euro. Det var inte så farligt dyrt. Så jag gjorde slag i saken. Vid lunchen började min kära medresenär att bläddra i boken. Det var något mystiskt med den, något som inte stämde. Ordet som ungefär betyder ”hus för meditation” stavas på omslaget ”chartreu” och inne i boken ”chartreuse”, vilket är det korrekta. Viol stavas ”violette” respektive ”violete” på samma sida. Och så vidare. Det var en klart opålitlig utgåva. Det var bara att försöka få pengarna tillbaka.

Jag återvände till receptionisten i klostret och uttryckte min indignation på franska. Det handlar om utgivningen, l’édition, sa hon. Just det! Men jag fick tillbaka min tioeurosedel. Hade jag inte fått det hade jag slängt boken i närmaste papperskorg. Jag kände mig lika äcklad som inför den vita spaghetti med sur gräddsås som jag hade tvingat i mig. Det var ett annat bottennapp på en resa som annars var perfekt. Ingen skugga ska falla över Valldemosa som ligger mycket vackert uppe i bergen.

Och jag hade en chans till. I en annan affär, dock inte en bokhandel, hade jag sett boken med annat omslag. Så jag gick dit. Men där blev förskräckelsen ännu större. Ett omslag på franska hade tysk inlaga!

Det är inte så att jag särskilt längtar efter att läsa ”Un hiver à Majorque”. I så fall är det bara att skicka efter ett exemplar. Och jag har möjligen knagglat mig igenom den på spanska en gång. Men det är i så fall mycket länge sen och inget jag kommer ihåg. George Sand själv lär ha varit som lyckligast när paret fick lämna ön. De hade inte kommit överens med invånarna som de fann smutsiga och okultiverade. Men en riktigt bra souvenir hade det varit i min franska bokhylla.
 

Kommentera