Christin Ljungqvist

Vita Tigern och en förklaring

Jag dras till mysterier, mörker och dolda ting framför action, explosioner och det som är synligt"

Jag inser att jag möjligen luras; att man, som läsare, kan tro att manuset jag arbetar på nu, med arbetstiteln Vita Tigern, hör samman med mina redan publicerade böcker i och med djuret i titeln (Kaninhjärta, Fågelbarn, Rävsång), att boken handlar om Hanna Fagerström, störda relationer och spöken, att boken kommer utspela sig här och nu men så är inte fallet, nej, långt ifrån ...

Vita Tigern är den första av två böcker i en duett, en tudelad historia inom genren retropunk/retrofuturism, SF för unga vuxna; skrot möter grön högteknologi i ett Göteborg om trehundra år. Som några av er vet fokuserar jag på människorna, relationerna och psykologin, VARFÖR vi gör som vi gör, vad som är realistiskt framför grandiosa scener; jag dras till mysterier, mörker och dolda ting framför action, explosioner och det som är synligt. Men givetvis bygger jag på spänningen också, efter bästa förmåga, tills jag hoppas den är olidlig, ungefär som i Fågelbarn. 

I början, när jag planerade och fantiserade fram dessa böcker, letade efter inspirerande bilder och stagade ut synopsis, hade jag väldigt roligt; när jag började skriva kändes det bra; när jag lämnade in till förlagen och fick trevande svar lite mindre bra; nu, när jag just lämnat in det omarbetade manuset för ny läsning, känns det smått kluvet, som en blandning mellan lättnad, befrielse, tvivel och oro. 

What have I done?

Det återstår att se. 

Vet i vart fall detta; nya boken sitter inte ihop med de gamla på något sätt. Jag behövde en förändring, för min kreativitets skull, och prövar just hur långt min fantasi kan nå. 

Kommentera