Anne-Charlotte Östman
"Luther gjorde hela världen till ett kloster"
Jag har läst en liten spännande bok om Luther. Det är reformationsår i år, 500 år sedan Luther spikade upp sina teser. Om han nu gjorde det. Han skickade nog ett brev till sin biskop, tror författarna till "Inte allena, Varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker". De heter Patrik Hagman och Joel Halldorf. Den förra är docent i politisk teologi vid Åbo Akademi, den senare docent i kyrkohistoria och lektor vid Teologiska högskolan i Stockholm. Båda har skrivit flera böcker tidigare.
Jag har en känsla av att man en tid har försökt uppdatera Luther: han var inte så tråkig och sträng som man trott. Detta riskerar nog att accentueras under jubileet. Därför tycker jag att den här boken är så befriande. Den har en kritisk hållning. Naturligtvis kan inte en bok på 130 sidor gräva särskilt djupt i forskningen och praktiken, men jag tycker ändå att intressanta saker kommer fram. Som i och för säg säkert kan diskuteras.
Man brukar dela in reformationens teologiska program i tre ”sola”: sola gratia (nåden allena), sola scriptura (skriften allena) och sola fide (tron allena). Dessa betyder att Gud inte kräver gärningar av oss, att Bibeln är den enda källan till kristen tro respektive att det är tron och inget annat som rättfärdiggör.
Genom att vi människor enligt Luther är helt igenom syndiga kan vi bara förlita oss på nåden. Men människan kan förvandlas, poängterar författarna. Det kan ske genom goda gärningar, goda vanor och liturgiska handlingar.
Att endast Anden och den rätta tron skulle styra bibelläsningen är också problematiskt. Att inte läsa med traditionen som grund innebär att man vid en meningstvist helt enkelt bara kan hävda att man har Guds Ande med sig. Luthers rörelse fick furstarnas stöd. Så blev han en vinnare. Det var inte invånarna i varje land som kom till samma slutsats om bibeltexternas mening.
Luther är ofta tillspetsad, polemisk och retoriskt briljant. Det är inte lätt att få hans disparata uttalanden att gå ihop. 1900-talets forskning har dock försökt sammanjämka dessa, men Luther bygger mycket av sina tankar på personliga erfarenheter, strider och misslyckanden. Han har ingen systematisk teologi, enligt författarna till Luther-boken. Till exempel dömde han ut hela klosterväsendet, eftersom det kloster Luther själv gick in i som ung hade glömt bort arbetets välsignelse, att det vanliga livet är ett liv i Gud.
Luther gjorde i stället hela världen till ett kloster, menar Hagman och Halldorf. Han lade lika hårda regler på alla människor. Alla skulle följa ”Luthers lilla katekes” och kunna den utantill. Innan dess hade det funnits ”två våningar”. Vanliga människor skulle hålla Guds bud, på munkar och nunnor ställdes hårdare krav, på dem som strävade efter att bli fullkomliga.
Luther var plågad av lagen, Guds krav på människorna och domen, innan han ”uppfann” nåden. Författarna frågar sig om människor i dag verkligen känner sig plågade av lagen. Det som snarare verkar plåga människor i vår tid är krav på att vi ska vara produktiva och populära. Om vi känner ångest inför att vi inte är tillräckligt framgångsrika eller attraktiva kan vi inte få förlåtelse för det. För det är inga synder. Det är falska krav.
I dag måste befrielsen beskrivas i andra termer, menar författarna. Det handlar snarare om Kristi seger över ondskans makter än om att vi får förlåtelse för vår skuld genom Jesu försonande lidande. Hagman och Halldorf skriver att ”i kyrkans tradition är beskrivningen av Kristus som den som genom sin död och uppståndelse besegrar djävulen och alla hans makter ett minst lika viktigt tema som den juridiska syn som Luther står för”.
Det är intressant när de relaterar till den moderna individen och dagens stress. Men visst finns det fortfarande människor som syndar, som är giriga, egoistiska eller avundsjuka – om inget värre. Och det finns många människor också i dag som söker förlåtelse för sina brister i samvaron med andra.
Avdelning: Fakta Taggar: #reformationen
Mattias Lönnebo
Ordet vid bordet
Ordet vid bordet – Martin Luthers bordssamtal av Göran Agrell och Peter Strömmer
2017 firas Reformationsåret, 500-årsminnet av reformationen. Reformationen har påverkat västvärlden på ett genomgripande sätt. Mängder av olika kulturella och historiska evenemang och kyrkliga satsningar kommer att ske. Ändå är kunskapen om Martin Luther häpnadsväckande låg i Sverige.
Trodde ni att Martin Luther var tråkig, en som påverkat svenskarna till allvar och tungsinne?
Inget kunde vara mer felaktigt. Vår bild av Luther är präglad ifrån sentida föreställningar och missförstånd. I själva verket finns det inget som någonsin skulle kunna kallas tråkigt när det gäller Martin Luthers liv och lära. Porträtten av honom, allvarlig i sina mörka kläder, kan lätt ge ett tungt intryck, men han har helt enkelt på sig sin tids universitetskläder och doktorshatt. Utan att gå in i detalj den turbulenta brytningstid han levde i, med uppror, feodalismens sönderfall och nya klassers uppbyggnad, så vill jag berätta om denna intressanta bok med Luthercitat, som visar en komplicerad och mångskiftande karaktär.
Avdelning: Fakta Taggar: #Martin Luther #reformationen #reformationsåret
Anmäl textfel