LitteraturMagazinets recension
av Lenins resa, Catherine Merridale
Spännande om Lenins resa mot makten
När den första revolutionen i Tsarryssland bryter ut 1917 befinner sig Vladimir Lenin fortfarande i landsflykt i Zürich. Under våren tar han sig med tåg via Tyskland och Sverige till Petrograd för att förbereda sitt maktövertagande. Catherine Merridales skildring följer Lenin på hans resa och de turer som gjorde den möjlig. Det är en spännande berättelse om en avgörande episod för hur 1900-talet skulle gestalta sig, trots att det finns några saker i framställningen som skaver.
Det är många pusselbitar som ska falla på plats för att Lenin ska kunna göra sin resa i en plomberad vagn. Tyska representanter bearbetas så att revolutionären inte stoppas och grips på väg genom Tyskland. Lenin tillhör fiendelandet Ryssland, men det finns samtidigt förhoppningar om att han kan skapa splittring som gör att Ryssland lämnar kriget så att Tyskland kan koncentrera sig på västfronten. På gränsen mellan Sverige och Finland finns tillfällen när personliga beslut får betydelse för historiens gång. Vid flera tillfällen inbjuder boken till kontrafaktiska funderingar kring vilka vändningar historien kunde tagit.
Förloppet under våren 1917 när tsaren tvingas ge ifrån sig makten till en provisorisk regering berättas parallellt med planeringen av att få till stånd resan. Det ger en fördjupad förståelse för de förhållanden som rådde i ett krigstrött Ryssland där stora delar av befolkningen levde i stor knapphet och hur det skapade grogrund för ett uppror. Till exempel när brittiska diplomaten sir George Buchanan (Storbritannien var mån om att Ryssland skulle fortsätta upprätthålla den östra fronten mot Tyskland) i slutet av februari bedömer att det inte är trolig med några större oroligheter till följd av det svåra ekonomiska läget:
”Det sir George inte hade förstått var att brödet i sig var politiskt. På skeppsvarv, i fabriker, lokstallar och arbetarbaracker använde socialistiska aktivister hungern som ett medel för att komma i kontakt med folket. I flygblad, tal och politiska paroller knöts livsmedelsbristen till kriget och enväldet. Bröd kanske var huvudanledningen till människornas missnöje, men när de väl deltog i en strejk sveptes de med av sånger och revolutionära slagord.”
Lenin är dock inte nöjd med hur det utvecklar sig. Han avfärdar de nya ledarna, bland annat socialisten Aleksandr Kerenskij, som förrädare mot den socialistiska revolutionen när de förhandlar med liberaler och kan tänka sig att fortsätta det pågående kriget. Lenins personlighet och reaktioner framträder tydligt ur de historiska källorna som presenteras i anknytning till skeendet i Petrograd.
Omständigheterna kring hur Lenin och hans medpassagerare tar sig till Petrograd i vagnar som definierades som ryskt territorium läggs fram på ett detaljerat sätt. Författaren har ansträngt sig för att följa i gruppens spår och krama ut så mycket som möjligt ur de historiska källorna utan att dra allt för svepande slutsatser. Det har till exempel spekulerats mycket i om huruvida Lenin fick betalt för att ta sig till Ryssland och destabilisera ett redan oroligt samhälle ännu mer. Utifrån vad som kan beläggas visar dock Merridale att inget tyder på det. Dramatiken kring Lenins resa är tillräckligt stor utan att man behöver överdriva med felaktiga uppgifter.
Det som däremot överdrivs i vissa fall är personliga egenskaper hos några av de inblandade. Tydligast blir det när Kerenskij presenteras som en uppblåst och effektsökande ledare. Det stör helheten när författaren använder sig av ett så onödigt tendentiöst grepp i syfte att skapa karaktärer av de historiska personerna.
Även om boken inte ska handla om bolsjevikernas och Lenins maktövertagande under hösten 1917 så är det ändå märkligt att författaren i stort sett helt hoppar över händelsen. Det är förståeligt att fokus ligger på tiden kring resan från Zürich till Petrograd, men att helt utelämna vad som hände därefter lämnar läsaren i antiklimax. Inte minst då sista kapitlet ägnas åt att diskutera både Lenins och Stalins eftermälen och påverkan på 1900-talshistorien.
Mottagen: 9 mars 2017
Anmäl textfel
