LitteraturMagazinets recension av Utväg: Fotboll, Erik Niva
Välskriven tegelsten med samhällsengagemang
Även den som inte tycker att fotboll är allt här i livet kan få ut något av Erik Nivas bok.
Erik Niva har etablerat sig som Sveriges främste fotbollsjournalist med sina krönikor och insatser som expert i TV-sändningar. Lagom till VM i Brasilien kommer hans tredje bok om spelet som fascinerar så många över hela världen; ”Utväg: Fotboll”.
En olympiad var måttet på fyraårsperioden som pågick mellan två olympiska spel och det är en liknande tanke bakom Nivas bok. Han knyter ihop den globala fotbollen från VM i Sydafrika till årets turnering. Krönikor från fyra år, där den första skrevs i maj 2010 och den sista i april 2014, har samlats till ett näst intill heltäckande dokument på 600 sidor. De flesta aspekter av fotbollens betydelse för människor finns med och temat är hur sporten utgör en utväg för många.
Det som gör Niva unik bland sportjournalister är främst två saker. Hans språk är den första orsaken, lika välartikulerad som han framstår som expert i tv-soffor, lika välskrivna är krönikorna. Därför är ”Utväg: fotboll” inte bara en intressant fotbollsbok utan också en litterär läsupplevelse. Känslorna som uttrycks i texterna ”Fotboll efter döden” som kretsar kring jordbävningen på Haiti, tsunamin i Fukushima, upproret i Libyen och terrordådet på Utøya är fantastiskt skildrade.
Den andra anledningen till att Nivas texter berör är att de personliga porträtten av kända och okända profiler inom sporten kombineras med ett samhälleligt perspektiv. Att politik och idrott allt som oftast hör ihop blir mycket tydligt i analyserna. Nivas engagemang för sporten hindrar honom heller inte att ibland vara oerhört kritisk till kommersialiseringen och hur fotbollen utnyttjas till fel saker.
”Utväg: fotboll” uppskattas troligen mest av den fotbollsintresserade läsaren. Boken passar bra som bredvidläsning till matcherna. Man hinner med ett par krönikor om snacket i halvtid inte är så intressant. Istället kan man få bakgrundshistorier om VM-stjärnor som Ronaldo, Diego Costa, Lukaku och Balotelli som ger en liten annan bild än vad man får i sportbilagorna. Dessutom finns många krönikor som rör vägen fram till mästerskapet, inte minst en längre text om protesterna och slöseriet i Brasilien.
Även den som inte tycker att fotboll är allt här i livet kan få ut något av Nivas bok. Eftersom texterna löper över fyra år återkommer författaren till vissa händelser, till exempel utvecklingen av den arabiska revolutionen med nedslag i Libyen och Egypten. Det är ett stycke nutidshistoria där politiska, sociala och ekonomiska strömningar speglas från sidlinjen. Kontrasterna är stora när ena texten kan handla om rika fotbollsstjärnor, en annan om slavarbete inför VM i Qatar, en tredje om Kosovos etablering som fotbollsnation och en fjärde om livet i Husby efter kravallerna.
Kanske är detta en bok för den fotbollstokige som vill övertyga en partner eller en vän om sportens betydelse. Sympatiska berättelser om människor med knaper uppväxt som lyckas genom sporten kan säkert omvända någon fotbollsskeptiker. Man kan till exempel välja de tre texterna som är betitlade ”I faderns namn”, där man på knappt 15 sidor kan läsa om tre gripande fotbollsöden. Starka historier om föräldralöshet, nationalitet, och flykt parat med engagemanget för fotbollen. Det behöver man inte vara fotbollsnörd för att uppskatta.
Läs vidare: Recension av "Sverige år noll" av Robert Börjeson. "Ett försök att sätta in VM-sommaren 1994 i ett större sammanhang".
Tjugo år efter Ravellis straffräddningar kommer en bok som följer hela resan från början till slut. Behövs det? Det som gör boken läsvärd är att det inte bara är en nostalgitripp utan också ett försök att sätta in VM-sommaren i ett större sammanhang.
Mottagen: 14 juni 2014
Anmäl textfel