LitteraturMagazinets recension
av Spökryttarna från Ordebec, Fred Vargas
Ett ypperligt stycke intelligent eskapism
Tusenåriga spökryttare, en återfunnen son och en duva som fått fötterna hopsnörda. Kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg är i fin form, och det är en ren njutning att följa hans grumliga intellekt i jakten på mördaren.
Redan på de första sidorna ställs pariskommissarien inför ett originellt dödsfall på hemmaplan, men det är offren i en liten normandisk by som blir hans verkliga utmaning. Här spränger enligt legenden ett gäng odöda fram och snappar bort onda människor ur de levandes skara. Byn surrar av rykten efter att en ung kvinna säger sig ha sett dem nattetid i skogen, och när den första av de fyra dödsdömda fått sätta livet till blir stämningen skräckslagen.
Vår hjältes förmågor verkar vid första anblicken inte motsvara kraven på en mästerdetektiv. En inverterad Sherlock Holmes med algartad blick och ett minne som trassligt fisknät, som har stavningsproblem och uppmanar till okonventionella metoder på grunder så diffusa att han själv inte kan redogöra för dem. Men det är ur denna tankspriddhetens tångruska Vargas kramar ut själva essensen av en god deckare. Det är inte att fallet blir löst, utan hur.
Fransyskan Fred Vargas, pseudonym för Frédérique Audouin-Rouzeau, är historiker och medeltidsarkeolog. Hennes böcker om Adamsberg har sålt platina, om något sådant fanns i bokvärlden, och hon mottog nyligen kriminallitteraturens prestigefyllda international Dagger Award.
Kommissariens efternamn är inte den enda blinkningen till den svenska deckarvågen. Hon kan kosta på sig de blinkningarna och de svenska kollegorna borde ta det som en ära, för vad de saknar i musikalitet, humor och intellekt har Vargas bemästrat för länge sedan. Även om vissa dialogpassager kan dra ner på tempot en aning utmärker hon sig med en berättarglädje som varken hämmas av komplicerade plottar eller ett skurrilt persongalleri, utan hämtar kraft ur det. Att hon inte slösar tid på sociala eller politiska samtidskommentarer gör Adamsbergserien till en tidlös förnöjelse, i fin översättning av Marianne Öjerskog.
Mottagen: 4 december 2013
Anmäl textfel
