LitteraturMagazinets recension
av Den sorgsne busschauffören från Alster, Håkan Nesser
Mordgåta på lättsamt allvar
Den flerfaldigt prisbelönte Håkan Nesser är aktuell med en ny deckare, ”Den sorgsne busschauffören från Alster”.
Där är kriminalinspektörerna Gunnar Barbarotti och Eva Backman etablerade som ett par även privat. Som i boken innan, ”Halvmördaren”, puttrar deras umgänge på med en hemtrevlig dialog trots påfrestande erfarenheter och ett brott att lösa.
Läsaren leds in i en märklig berättelse på flera tidsplan. Men svårgenomträngligt blir det inte med Nesser som ledsagare. Handlingen framskrider på ett logiskt sätt, åtminstone vad gäller kompositionen. Ett mycket speciellt händelseförlopp ska utredas, och visst blir det en bladvändare igen.
En busschaufför, Albin Runge, har varit med om en tragisk olycka för fem år sedan med många inblandade. Han är frikänd från brott, men 2012 kommer han till polisen med brev som han fått långt efteråt. I dessa tycks någon eller några hota honom till livet. Runge ger ett mycket sorgset intryck och medger själv att han borde dö.
Breven blir alltmer precisa. Till slut går polisen med på att ordna skydd åt Runge och hans fru. De medverkar emellertid inte som man tänkt. Och så uppstår mordgåtan.
Fallet läggs dock ner efter en tid i brist på bevis. På hösten 2018 tar paret Barbarotti-Backman tjänstledigt. Hon behöver vila och komma över en allvarlig händelse på jobbet. De får låna ett hus på norra Gotland av en kollega. Där blir det trivsamt värre. Med vinden vinande utanför tänds brasan. En flaska rödvin öppnas. Men de får annat att sysselsätta sig med än goda middagar och långa cykelturer. En observation på plats får dem att återuppta fallet Albin Runge, denna gång som privatdetektiver.
Som sagt, trots ämnet skapas en skön stämning romanen igenom. Visst kan den lätta och humoristiska jargong som radarparet hänger sig åt kännas lite påklistrad i längden. Att man skulle orka hålla på så är väl inte realistiskt. Men det behöver det inte heller vara i ett fiktivt verk. Det hela kryddas med hemsnickrad existensfilosofi och den gudstro som Barbarotti närmat sig fyllda femtio.
Sammantaget blir det en mycket angenäm läsupplevelse. Jag blir sällan besviken på Håkan Nesser.
Mottagen: 20 juli 2020
Anmäl textfel
