LitteraturMagazinets recension
av Svarta korpar över Villette, Ingrid Hedström
Isländsk bankkris och mord i Villette ger skaplig spänning
Det är ett ambitiöst grepp att skildra den isländska bankkraschen 2008 i deckarform som Ingrid Hedström gör i ”Svarta korpar över Villette”.
Det är inget nytt att kriminallitteraturen får göra samhällsanalys, men undersökningsdomaren Martine Poirot i Hedströms bok får anledning att söka svar i den bankhärva som nästan satte ett land i konkurs.
Ingrid Hedströms böcker om den fiktiva staden Villette höjer sig något över snittet bland svenska deckare. Trots att läsaren ibland genom perspektivbyten och ledtrådar får veta saker tidigare än huvudpersonen så hålls spänningen effektivt vid liv. Det är för det mesta välskrivet även om dramatiken ibland stryks under onödigt mycket. Karaktärerna är väl skildrade och bidrar till en levande berättelse.
Poirot blir minst sagt personligt involverad när personer i hennes närhet försvinner och förhörs när en känd modell hittas mördad. Dessutom befinner sig hennes man, historikern Thomas, på forskningsuppdrag på Island och nystar i liknande trådar som hon själv. Det är ett tveksamt grepp och alltför vanligt förekommande att utredare i deckare får så personlig anknytning till fallet. Trovärdigheten i berättelsen skadas när det blir alltför långsökt.
Handlingen växlar mellan Belgien, Luxemburg och Island där upplösningen till slut sker. Som så ofta förr i deckare är det gamla oförrätter och skrupellösa människor som ligger bakom brotten. Slutet öppnar också för en fortsättning då alla trådar inte knyts ihop helt. Det finns också något tillfredsställande i att man inte alltid måste få alla svar i en deckare.
Mottagen: 18 juli 2013
Anmäl textfel
