LitteraturMagazinets recension
av Fäder och söner, Ivan Turgenjev
Rysk klassiker i ny språkdräkt
Ivan Turgenjevs klassiker ”Fäder och söner” från 1862 har kommit i ny översättning. Den förra var från 1922! Det är en glädje att läsa den uppfräschade texten.
Boken är mer än en idéroman om de unga nihilisterna som möter den äldre generationen. Det är en fin skildring av förhållandet mellan föräldrar och barn. Det är en berättelse om kärlek men också om dess sorgliga motsats, likgiltigheten.
Arkadij har studerat i Sankt Petersburg. När han återvänder till faderns gods har han med sig vännen Bazarov. Bazarov är nihilist, en modern tänkare inriktad på det materialistiska och mätbara. Han respekterar inget annat. Det enda som gäller är att två plus två är fyra. Naturvetenskapen är hans gebit. På landet dissikerar han grodor och andra smådjur. Mot värden framstår han som oartig.
Arkadij ser upp till Bazarov men handlar inte som om han omfattat vännens cyniska syn på tillvaron. Arkadij är en sympatisk och varm person. Han älskar människorna och naturen.
Deras olika synsätt framkommer förstås gentemot föräldrarna. Arkadijs mor är död, men Arkadij tar välvilligt emot faderns unga hustru med sonen som är hans halvbror.
Arkadij får också gästa sin väns hem. Föräldrarna har inte sett sonen på flera år och är överlyckliga att ha honom tillbaka. Modern gråter av glädje. Men Bazarov är okänslig för deras reaktioner. Knappt har han kommit hem förrän han får tråkigt och ger sig av. Det är hjärtskärande att läsa om de övergivna som försöker trösta varandra.
Bazarov framstår som kylig. Men tillsammans med Arkadij hälsar han på en dam som är omtalad som modern och upplyst. I stället för att diskutera jämlikt med henne faller Bazarov pladask för hennes skönhet. Han som säger sig förakta all romantik drabbas av passionen.
Författaren ger på slutet Arkadij och Bazarov vad de förtjänar. Det handlar om inget mindre än kärlek eller död.
Turgenjev går hårt åt nihilisterna men räknas till de västinriktade zapadnikerna. ”Fäder och söner” kom 1862. Handlingen utspelar sig 1859. Turgenjevs noveller i ”En jägares dagbok” från 1852 hade haft betydelse för livegenskapens avskaffande i Ryssland 1861. Vi kan jämföra det med Ivar Lo-Johanssons ”Statarna” från 1936 som ledde till statarsystemets avskaffande i Sverige nio år senare. I ”Fäder och söner” har Arkadijs och Bazarovs fäder varit lite framsynta. De har på eget bevåg anställt lejda arbetare i stället för att hålla livegna.
Christoffer Mankell debuterar som skönlitterär översättare. Till vardags är han lärare på Försvarets tolkskola. Där kan man ryska! Det refereras till många tänkare i ”Fäder och söner”. Mankell bidrar med upplysande noter.
Mottagen: 6 december 2019
Anmäl textfel
