LitteraturMagazinets recension
av Allt som är, Janne Teller
Levande etiska dilemman
Janne Teller har gjort sig ett namn med två ovanliga ungdomsböcker. "Allt som är" består av noveller som kretsar kring olika etiska dilemman. Våld är nästan alltid är inblandat.
Vad skulle du göra om dina syskon svalt och du inte hade pengar till mat? Går det att mörda någon, bara för att gatlyktorna lyser så skarpt? Behövs det någon ursäkt alls, eller varför försöker vi egentligen förklara och ursäkta våldet? Hur skulle du reagera om du insåg att din pappa gick till prostituerade som utsatts för människohandel?
Vårt sätt att dela in varandra i kategorier framträder i all sin absurditet när en stad splittras av att de som bor på ena sidan av järnvägen går på fel sätt. Frågan om utanförskap aktualiseras av ett barn med samma bakgrund som Janne Teller själv: uppväxt i Danmark, men med tyska föräldrar. Hur formar sig en identitet när du inte riktigt är dansk, men inte heller kan känna igen dig själv som något annat?
Janne Teller har gjort sig ett namn med två ovanliga ungdomsböcker. Först kom debutboken "Intet", där en kille klättrar upp i ett träd och vägrar komma ner igen. För att försöka övertyga honom om livets mening tar hans klasskamrater dit det viktigaste de har – men vad är det egentligen och klarar de verkligen av att ge bort det?
I Tellers nästa bok, "Om det var krig i Norden", har själva boken fått formen av ett pass och texten är minimalt tilltagen, samtidigt som varje sida pryds av konstnärliga teckningar. Meningen är inte att träna upp komplexa läsfärdigheter, utan att sätta igång tankar kring vi och dom, krig och fred, skydd och trygghet. Boken kan med fördel användas som lektionsmaterial för att diskutera hur annorlunda det skulle kunna vara i världen. Hur skulle det egentligen bli om vårt eget land härjades av krig och vi tvingades söka skydd någon annanstans, men inte fick den hjälp vi behövde? "Om det var krig i Norden" är förstås en reaktion på de rasistiska tongångar som vunnit mark i Danmark, men även i många andra nordiska och europeiska länder.
Nya boken, "Allt som är", består av noveller som kretsar kring olika etiska dilemman där våld i någon form nästan alltid är inblandat. Det största undantaget är sista novellen, "Allt", där Teller skriver om sin egen skrivprocess – en novell som inte liknar de andra novellerna i samlingen. Både "Allt" och de övriga texterna är genomgående tänkvärda och välskrivna, men befinner sig på ganska olika stilnivåer, vilket kanske kan försvåra för unga läsare.
Min favoritnovell handlar om en pojke med någon form av eget sätt att tänka kring världen. Han tittar på ett träd, för att han tycker om trädet och för att det kommer försvinna om han inte hela tiden tänker på det. Hans pappa försvann när han glömde att tänka på honom en stund och kom sedan aldrig mera hem, samtidigt som mamman blev väldigt snuvig.
Det här är ett autistiskt eller liknande medvetande, minst lika bra framskrivet som i "Den besynnerliga händelsen med hunden om natten". Det slutar inte ett dugg lyckligt och vi snackar helt klart om såväl tung som medryckande läsning.
En annan favorit är när vi får läsa om en tjej som är i Turkiet och hamnar i en mattbutik med sin pappa. Pappan sitter länge och prutar, men när priset slutligen har enats om visar det sig att pappan bara skojade. Han tänker inte köpa någon matta. Det slutar inte där, utan vrider sig i flera till intrikata knutar, men redan i sig är detta ett väldigt bra sätt att visa på våld i kommunikation och på asymmetriska relationer.
Annars tycker jag att Teller kanske är lite för förtjust i väldigt grovt våld. Misshandel och mord. Hon är ju så bra på att visa också det våld som består av ett skratt eller att något inte blir gjort. Förutom den invändningen tror jag att "Allt som är" kan vara ett väldigt bra läsning att få igång tankar och känslor hos ungdomar – särskilt om de har möjlighet att verkligen ventilera, till exempel i lektionsform eller i en bokcirkel.
Mottagen: 30 augusti 2014
Anmäl textfel
