Erika Wallman

"Höstens alla mysböcker ger mig rysningar"

Den värsta sortens mysböcker är de som handlar om frukost och brunch... Vem, vem, vem ska laga allt detta?

Nu är jag så där irriterad igen. På sommaren går det bra, då fokuserar förlagen som ger ut kokböcker på ämnen som "de hundra godaste gräddtårtorna" och "sill i parti och minut". Men så fort dagarna börjar bli kortare så kommer de, som höstlöv, först ett och ett nästa obemärkt, sedan virvlande i massor. Jag talar förstår om mysa-inne-kokböckerna.

Ofta är de illustrerade med en brasa i en öppen spis (som alla förväntas ha) och en Ernst-liknande figur med en bricka med pillig plockmat på. Eller barn med tumvantar som dricker något ångande varmt i skidbacken – fast alla vet att barn inte dricker saker som ångar utan skriker "Det är vaaarmt!". Och så får man blåsa och spä ut med snö och till slut dricka sörjan själv för att barnen tröttnat på att vänta och börjat åka pulka igen.

Den värsta sortens mysböcker är de som handlar om frukost och brunch. Något mer verklighetsfrånvänt får man ju leta efter. För inte är det recept på "Svart kaffe i sömnen" som presenteras. Eller det lagom avancerade "Knäcke med smör".

Och inte att förglömma; man ska bjuda in polarna också. Bjuda på Bloody Marys och släta över nattens pinsamheter"

Nej, här snackar vi om alltifrån sju sorters snittar till fem olika äggrätter. Nybakat bröd, egeninlagd sill, hemmagjord färskost, müsli och marmelad. Vem, vem, vem ska laga allt detta? Det hade ju varit trevligt att bli bjuden på denna överdådiga hotellfrukost fast man vaknar i sin egen säng – men vem lagar den åt mig?

Och inte att förglömma; man ska bjuda in polarna också. Bjuda på Bloody Marys och släta över nattens pinsamheter. Alltså inte nog med att man ska gå upp och fixa allt på menyn, man ska även fixa det åt andra - samtidigt som man är bakfull. "Men mixa ner en extra kiwi i piggelin-smoothien då!". Det är verkligen inte så enkelt.

Om du känner att du måste ha en eller flera av dessa kokböcker så förstår jag dig, för de är lockande. Men mitt råd är att se dem som rena inspirationskällor (man kan ju både tillaga och äta sin päronmarmelad senare på dagen). Håll fast vid den tanken. Låt dig inte ryckas med. Bjud inte in grannskapet att titta på när du med håret på ändå försöker vända pannkakor i luften. Komplex och ångest kan man nämligen få för mindre. 

Erika Wallman

Anmäl textfel