Jonna Lindberg
Ungomsböcker 2013: "Många tårar"
När jag ser tillbaka på året som gått och de ungdomsböcker jag läst under 2013 inser jag att jag måste stanna till många gånger. Vissa böcker har glidit förbi utan större avtryck, men ovanligt många har skakat om mig. De har fångat en känsla på pricken, lyft viktiga frågor, rört mig till tårar. Många tårar.
Den bok som sticker ut allra mest, den läsupplevelse jag knappt vågar snudda vid eftersom jag är så rädd att förstöra den, är John Greens ”Förr eller senare exploderar jag”. Det är svårt att föreställa sig hur skakad man kan bli av en läsupplevelse ibland, och jag minns hur jag värjde mig och försökte hålla upp någon slags sköld. Skydda mig kanske, men så släppte jag.
Och gud vad jag släppte, ända in kom boken, och jag grät som jag inte gjort på länge. Den där känslan av att en bok tar över en fullständigt är det få läsupplevelser som lyckas med. Kanske bara en om året.
Andra böcker jag stannar till vid är Janina Kasteviks ”Slottet av is” och Klara Krantz ”Ge mig arsenik”. Två debutanter vars berättelser landade helt rätt i mig. Som en varm filt. Den ena full av magi och vardagsrealism, den andra med träffsäkra beskrivningar av tonåren. Känslorna, ambivalensen, sökandet.
Slutligen stannar jag vid en ganska färsk läsupplevelse, ingen mindre än ”Nyckeln”. Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi fick ett fantastiskt slut, precis som läsåret. Efter en ganska lång period av halvbra böcker var det så härligt att få sluka en tegelsten. En som inte gick att lägga ifrån sig, hur mycket jag än försökte.
När jag ser tillbaka inser jag vilket fantastiskt läsår jag haft. Hur många upplevelser som känns speciella, långt utöver det vanliga. Något annat jag ser är att många av dessa böcker är skrivna av svenska författare. Debutanter, till och med. Det är inte bara utländska stortitlar som Hungerspelen och Harry Potter som dominerar bokhyllorna – vi har en helt egen elit av barn- och ungdomsförfattare i Sverige. Några av dem som bara börjat sitt författarskap.
2013 blir svårt att toppa, men givetvis hoppas jag på ännu fler gigantiska läsupplevelser under 2014. Sådana som det bildas en liten glasbubbla kring, en man vill stanna i och aldrig kliva ur. Visst har jag kikat på flera böcker jag längtar efter att börja läsa, vissa där förväntningarna redan är höga.
Dock försöker jag att tona ner det lite. Hålla min längtan i schack på något vis, för den där stora läsupplevelsen? Den med stort L. Den vet man ändå aldrig när den kommer.
Anmäl textfel