LitteraturMagazinets recension
av Brottets evangelier, Linda Lê
Fyra berättelser fyllda av mänskligt mörker
Linda Lê skriver en hemsk novellkonst som kretsar kring vad som händer när alla tabun rasar samman och blottar något galet, djuriskt eller besatt.
"Brottets evangelier" innehåller fyra långa noveller. I den första möter vi ett par författare som bryter ner varandra samt ett par personer som inte ens känner dem, men som efter deras död blir besatta av dem.
I den andra läser en utredare en dagbok som har tillhört en professor. Professorn levde ett stilla liv tills han plötsligt dödade sina familjemedlemmar och slutligen sig själv. Någon tycks smyga sig in i anteckningarna som är professorn – och ändå inte.
I den tredje närmar sig en man den kvinna som fascinerar honom, men utan att han själv förstår det blir han hennes död. Svaret tycks finnas i hennes barndom, hos hennes psykiskt sjuka mamma.
I den fjärde träffar vi en man som har kommit som båtflykting från Vietnam. På vägen har maten tagit slut och flyktingarna har dödat en man för att sedan äta honom. Hur kan de nu leva vidare bland människorna, med vetskapen om vilka gränser de har trätt över?
Lês noveller, tonsäkert översatt av Maja Trahne, är mörka och ganska så vidriga. Med sina ovanliga karaktärer och skeenden är de allt annat än ointressanta. Samtidigt är det berättelser som bara tycks kommunicera genom det extrema, genom kannibalism, destruktiva relationer och självmord. Det finns inga fina nyanser här och det är en brist som i slutänden gör dem tomma.
Dessutom undrar jag varför just Lês franskspråkiga debut från 1992 ges ut på svenska. Det har gått 22 år sedan dess, förlaget uppger att Linda Lê har gett ut ett tjugotal böcker och att hennes författarskap har "växt till ett av Frankrikes starkaste".
I så fall hade jag gärna läst något nyare av Lês hand. Förhoppningsvis kommer fler titlar framöver, så att vi kan få följa författarskapets utveckling, istället för att bara smaka på detta tidiga alster.
Mottagen: 27 maj 2014
Anmäl textfel
