LitteraturMagazinets recension
av Det kommer att gå över, Maggan Hägglund
Det kommer att gå över – men det tar lite tid
Depression och nedstämdhet är vanligare än man kanske tror. I sin nya bok ger Maggan Hägglund praktiska tips till den som är nere på botten.
Boken består av en blandning av kortare tänkvärda citat och lite längre reflektioner, samt små tips i punktform. En av de kanske viktigaste tröste-orden som genomsyrar boken är de mest sanna; det kommer att ta tid.
Det är en mycket varm bok som jag tänker låta få en plats i bokhyllan här hemma. en av de självhjälpsböcker som faktiskt gjort ett riktigt avtryck. En bok om att vara nere och om psykisk ohälsa, som är vanligare än man kan tro. Maggan Hägglund skriver från hjärtat, och det känns rakt in i mitt eget hjärta. Jag känner mig omfamnad och omhändertagen, utan att det blir ett daltande.
Som läsare så får jag ta del av Maggans personliga erfarenheter av depression och nedstämdhet. Hon berättar öppet och ärligt om sina erfarenheter och använder även sina egna erfarenheter som en typ av facit. Ett starkt etos. De egna erfarenheterna blandas med begrepp och liknelser från sekundär litteratur, så som liknelsen av en depression med att ha ”the black dog” tassandes vid sin sida, som tyst och stilla följer dig - var du än går.
Hägglund poängterar redan i förordet att hon vill att boken ska vara lätt att ta till sig när man befinner sig i en deppig period. Hägglund tar upp det viktiga med att känna att det är okej att vara nere, att landa i det och acceptera det. Men samtidigt försöka att göra små reflektioner eller förändringar för att må lite bättre när man befinner sig nere på botten.
Förutom att ”det kommer att ta tid” så genomsyras boken av ett tryggt ”det är OK”. Att inte orka – är okej. Att börja gråta – är okej. Att bara uppfatta en enda replik i en två timmars långfilm – det är okej. Acceptera tillvaron och var i nuet, acceptera att just nu är du nere – och det är okej. Acceptera att det kanske kommer att ta lång tid till och med. Men vi får även tipset att det även kan vara bra att planera lite smått för framtiden om du orkar, men fokus i planeringen kan med fördel vara ”när jag sedan mår bättre så ska jag...”
Steg för steg går alltså Maggan igenom tanketips, samt frågeställningar som man som deprimerad kanske ofta ställer sig själv; varför just jag? Hur ska jag tackla omgivningen? Det vill säga uppmuntran till självanalys – men i lagom form.
En mycket bra bok som nog kan vara lätt att ta till säg för de som känner sig just lite nere.
Mottagen: 29 mars 2015
Anmäl textfel
