LitteraturMagazinets recension av Sorgen bär fjäderdräkt, Max Porter
Träffsäker översättning håller ohelig kråka oroväckande intakt
Sorgen bär fjäderdräkt tar avstamp i ett solitt, fastnaglat ögonblick – sedan bär det av i en vansinnesfärd genom hoplappade genrer, fula känslor och svarta fjädrar.
I ett slag lämnas två pojkar och en pappa ensamma i världen. Det finns ett mammaformat hål som ingenting kan fylla, ingenting, men något fyller det ändå. Detta något är KRÅKA. Kråka tar dig under sin stinkande vinge. Kråka är gudomlig. Kråka är en lögnare. Kråka talar alltid sanning. Kråka ser din själ och bajsar på ditt golv. Tiden passerar i ett stadium av kråka.
Max Porter, här i översättning av Marianne Tufvesson, har helt försvunnit. Detta är det högsta betyg jag kan ge. Jag vilar inte i en författares säkra hand genom texten, nej, de språkliga krumbukterna och vilda genrelekarna håller mig på stolkanten, jag klamrar mig fast vid narrativet som vid oljiga fjädrar. Ibland tappar det mig. Då måste jag stappla i blindo tills jag får fatt det, igen, och kan kasta mig ut, igen. Det märkliga, det magiska, är att när jag stapplar är det inte en författare som varit slarvig – det är en kråka som har vunnit. Jag hugger tag igen och jag hör ett hest, fult skratt. Författaren är död, Kråka är Gud.
Att boken i mångt och mycket är en hyllning till Ted Hughes "The Crow" är svårt att bortse från om man läst diktsamlingen, försvinnande enkelt om man inte gjort det. De lånade figurerna, kråkas sätt att orera och tvångsbefruktningen mellan helighet och använda kondomer på papperskorgskanter är lika drabbande för den nya läsaren som för hen som redan stiftat kråkas bekantskap. För det är så det känns, som att det är samma kråka, en enda kråka, Det Enda Kråka. Det är inte bara Porter som lyckats överföra kråka från Hughes verk över generations- och genregränser, det är Tufvesson som fört kråka in i det svenska språket som om han alltid varit där. Den kråka som når oss genom dessa tre är något mer än en karaktär, han är sin egen arketyp.
Sorgen bär fjäderdräkt måste läsas för att tros, och tro mig, den kommer lämna dig troende.
Mottagen: 3 februari 2017
Anmäl textfel