LitteraturMagazinets recension
av När mamma brände Gud, Miriam Katin
En olidligt bra serieroman om andra världskriget
Miriam Katins självbiografiska serieroman handlar om en kvinna och hennes dotter som gömmer sig på landsbygden under andra världskriget och därmed kommer undan Förintelsen, men betalar ett högt pris.
Det är underbart tecknat, mestadels i svartvitt med balans mellan svärta och vita partier liksom balans mellan svepande linjer och detaljer. Detta är helst klart en av de bästa, mest medryckande och mest meningsfulla serieromaner jag har läst. Dessutom är det ett av de bästa dokumenten som jag har stött på över Förintelsen, inte minst för att det visar upp en annan del av det hela: allt som drabbade de som kom undan koncentrationslägren.
Barnperspektivet, med frågor om döden och guds eventuella existens, samspelar bra med vuxenperspektivet, där mamman vet att allt måste offras om de ska kunna överlevas. Det rör sig om sida upp och sida ner med dödliga fördomar. Det rör sig om mängder av våld, inklusive otaliga våldtäkter – men också en hel del mänsklig ”godhet”.
Det här är en bok som fängslade mig så mycket att jag glömde kliva av tåget. Det här är en bok som bara kan rekommenderas å det varmaste, till vem som än orkar möta den.
Mottagen: 20 mars 2012
Anmäl textfel
