LitteraturMagazinets recension av Hur man botar en feminist, Nanna Johansson
Sanslöst satiriska serier
Nanna Johanssons använder nya grepp i sitt fjärde seriealbum – och överträffar alla förväntningar.
Nanna Johansson debuterade 2009 och ger redan ut sitt fjärde seriealbum med titeln "Hur man botar en feminist". Men hastigheten tycks inte vara för hög – kvaliteten bara växer för varje album. Tredje albumet, "Välkommen till din psykos", var nästan skrämmande bra.
I "Hur man botar en feminist" tar Johansson till andra grepp än tidigare. Nu rör det sig bara ibland om Nanna Johanssons typiska strippar. Istället möter vi collage, längre texter och olika "practical jokes" där Johansson skriver till Moderaterna eller ger sig ut på dejtningsajter, oftast med hejdlöst roliga och samtidigt oroande resultat. Som titeln skvallrar om så får vi lära oss hur man botar en feminist: med redskapet KukTM.
Den som har följt Johannsons blogg på Nöjesguiden och läst Galago och Ottar flitigt kommer att känna igen flera av bidragen, men här är de betydligt mer genomarbetade. Hur bra tidigare, mer stripp-baserade album än har varit så är det ett stort lyft som Nanna Johansson har tagit, först med de grepp hon provade i "Välkommen till din psykos" och nu med interaktiva bidrag från nätet och en alltid lika satirisk blick på omvärlden.
Det är helt enkelt både snyggt, roligt, upprörande och på bettet. Johansson backar inte ett tum för vare sig Sverigedemokrater eller kvinnohat, men hon skriver inte heller sina åsikter rakt ut – hon förpackar dem i en stålklädnad av ironi och har hela tiden en sylvasst stingande glimt i ögat. Det är härligt när favoritförfattare inte bara infriar ens förväntningar, utan överträffar dem med råge.
Mottagen: 4 oktober 2013
Anmäl textfel