LitteraturMagazinets recension
av Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank, Nathan Englander
Ett intellektuellt samtal om stora frågor
De som gömde Anne Frank undan nazisternas förföljelser tog en stor risk för egen del. Vem skulle du vara beredd att ta samma risk för?
I titelnovellen till Nathan Englanders novellsamling ställs huvudpersonerna inför en fråga som visar sig vara en avslöjande övning i humanism. På liknande sätt tar sig de åtta novellerna an moraliska och existentiella dilemman.
Den judiska historien och kulturen utgör genom hela boken en viktig bakgrund. Ur den hämtar Englander fantastiska berättelser och ställer invanda föreställningar på sin spets. Han problematiserar den judiska identiteten som han själv och andra förhåller sig till. Det handlar mycket om att sätta in sig själv i ett sammanhang där familjehistoria, kultur och modernitet möts i en person.
Förintelsen har en självklar roll när Englander utforskar mänskligheten och sätter sina karaktärer i svåra situationer. Några överlevande träffas på ett sommarläger som äldre med lite grumliga minnen. De är övertygade om att en av lägerdeltagarna är en före detta fångvakt som deltog i förintelsen. Hur säkra är de på mannens identitet? Vilken rätt har de att utdöma straff om han har undkommit rättvisan?
I flera av novellerna finns intressanta diskussioner om offer och förövare som kräver att läsaren tar ställning.
Förutom förintelsen finns också den israeliska statsbildningen under 1900-talet med som ett centralt historiskt skeende. En av de starkaste novellerna i denna mästerliga samling är ”Systerkullarna”. Den skildrar bosättningspolitiken på ett oerhört gripande sätt. Här finns förutom historia dessutom bibliska referenser, politiska konflikter och familjetragedi av stora mått.
Rena, som bosatt sig på ockuperat område, hjälper sin granne Yehudit vars barn är svårt sjukt. Yehudit tror att onda krafter är ute efter henne och har ansatt barnet. Det onda ska luras genom att Rena låtsas köpa barnet av Yehudit. Barnet överlever men när Renas familj så småningom dör ifrån henne kräver hon på allvar rätten till barnet. Det leder till en religiös process för att avgöra moderskapet. Englander använder den för att jämföra med striden kring rätten till mark i Israel/Palestina. Det är ett skickligt sätt att beskriva hur svårt det är att hitta en lösning på konflikten. Moraliska och historiska argument av sekulär och religiös natur används i båda fallen för att hävda sin rätt.
Det är en omskakande upplevelse att läsa Nathan Englanders novellsamling som innehåller både humor och tragik. Han för ett intellektuellt samtal om stora och angelägna frågor med sin läsare (en av novellerna handlar också om relationen mellan författare och läsare). Med ett flödande språk, fascinerande karaktärer och ibland halsbrytande vändningar finns det ett driv i berättelserna som gör att man behåller intresset. Novellerna lever kvar i medvetandet ett bra tag efter läsningen. Detta är kanske det främsta kännetecknet för en riktigt bra bok.
Mottagen: 19 mars 2013
Anmäl textfel
