Recension
av Enuma Elish, Okänd
Ett urgammalt epos som tål att plockas fram ur arkiven
När ovan himlen inte hade kallats
och nedan jorden inte nämnts vid namn
Mer klassiker än så här kan det väl knappast bli? "Enuma elish" är minst 3000 år gammal, författaren okänd och innehållet är en skapelseberättelse så som den reciterats vid nyårsfesterna i Babylon. "Enuma elish" berättar om hur i urtiden det manliga sötvattnet, Apsu, blandades med det kvinnliga saltvattnet, Tiamat, så att urtidsgudarna skapas och i sin tur föder gudarna. Urtidsgudarna dödar sin far, Apsu, sedan Apsu bett Tiamat att utplåna sin avkomma.
När gudarna kommit till världen förtörnar de Tiamat som drar ut i krig mot dem. En av de unga gudarna, stormguden Marduk, åtar sig uppdraget att besegra Tiamat mot privilegiet att få bli gudarnas konung. Marduk lyckas sedan döda Tiamat och skapar världen av hennes drakkropp vartefter han ger guden Ea i uppdrag att skapa människorna. Varför? Jo, för att de ska ge offer åt gudarna. Gudarna behöver ju också mat…
Från samma kultur kommer Gilgamesh-eposet. "Enuma elish" är dock mindre fragmentariskt och därmed mera njutbart. Ola Wikanders översättning är utmärkt, likaså densammes inledning. Kommentarerna på slutet är mycket belysande (“Jaså, det kan lika gärna betyda så eller så!”) men ibland blir kommentarerna lite kortfattade och intetsägande.
Rekommenderas? Jovars. Fast personligen föredrar jag Eddan. Och epos är nog inte allas litterära favoritdiet.
Mottagen: 20 september 2012
Anmäl textfel
