LitteraturMagazinets recension
av Effekten av Susan, Peter Høeg
Om världens och mänsklighetens framtid
Den danska författaren Peter Høeg fick sitt genombrott med "Fröken Smillas känsla för snö". Hans senaste bok "Effekten av Susan" är en civilisationskritisk roman som väcker frågor om framtiden.
Peter Høegs nya roman handlar, liksom många av hans tidigare verk, om människor som har extraordinära egenskaper. Egenskaper som placerar innehavaren i en särställning i förhållande till övriga. I "Effekten av Susan" är det Susan, som har förmågan att framkalla fullständig uppriktighet hos människor i sin omgivning. Denna förmåga innebär även att Susan kan plantera tankar hos andra och på så sätt manipulera människor att göra och säga saker som de inte själva planerat eller tänkt sig.
Susan är en framgångsrik fysiker i fyrtioårsåldern gift med en framgångsrik kompositör och tillsammans har de två tonårsbarn. De bor i ett vackert hus och saknar egentligen ingenting. Romanen tar sin början när Susan och samtliga medlemmar i hennes familj kommit på kant med rättvisan i olika länder i världen och Susan kontaktas av en representant för den danska staten. Denne erbjuder rättslig hjälp från den danska statsapparaten för samtliga familjemedlemmar att undvika fängelsedomar och straffsatser i utbyte mot att Susan söker upp och efterfrågar innehållet i en samling dokument som rör framtidsstudier/förutsägelser. Dessa dokument härrör från en löst sammanhållen inofficiell gruppering som ägnat decennier åt att göra förhållandevis träffsäkra förutsägelser om framtiden.
Gruppen har tidigare lämnat information till den danska regeringen men på senare tid upphört med detta och mer eller mindre upplösts, varför den danska staten nu vill ha tillgång till dokumentationen från det sista mötet. En av medlemmarna är en nära vän och före detta kollega till Susan, och hon blir snart personligt involverad i händelseutvecklingen. Detta blir upptakten till en rafflande jakt på svar och en kamp mot tiden, alltmedan frågorna hopar sig och statsapparaten letar efter de kvarvarande gruppmedlemmarna och familjen.
Berättelsen utspelar sig huvudsakligen i och omkring Köpenhamn, där Susan tillsammans med sin familj söker upp medlemmarna i den inofficiella framtidskommittén för att försöka förstå vad som pågår. Det är samtidigt berättelsen om en familj i sönderfall; Susan och hennes man står i begrepp att separera, de två tonårsbarnen är på väg att bli vuxna. I situationerna de hamnar i tvingas de samarbeta och inser då att trots sina konfliktfyllda mellanhavanden är de trots allt en familj med allt vad det innebär av lojalitet, samhörighet och kärlek.
Romanen präglas av den stil som är ganska specifik för Høegs författarskap; verklighet blandas med overklighet och berättelsen kretsar kring en människa med extraordinära egenskaper. Inte sällan har Høegs karaktärer utöver sin "superkraft" större eller mindre sociala tillkortakommanden och/eller asociala/antipatiska drag. De spelar det sociala spelet efter helt egna regler. Vilket förstås får konsekvenser för alla deras relationer och även för händelseutvecklingen. Jag tänker mig att även detta är en del av det som Høeg vill diskutera och problematisera i sina romaner; genom att befolka sin fiktion med annorlunda karaktärer får han tillgång till andra verktyg för att belysa det sociala spelet och de sociala roller man har, tar eller tilldelas, och vilka olika uttryck mänsklig interaktion kan ta.
Tematiken i boken är Framtiden; världens och mänsklighetens framtid. Hur och om den är möjlig. Någon har sagt att det som särskiljer människan från djuren är förmågan att fantisera om det som man inte ser. Framtiden är ett typexempel. I romanen målas en tämligen svartsynt bild av samtiden upp; präglad av att människans lägsta drifter alltför länge varit tongivande vilket utarmat jorden och gjort slut på livsnödvändigheter. Denna samtidssyn påverkar i sin tur föreställningarna om framtiden och gör att även den bilden blir tämligen dystopisk. Man kan vid läsningen även fundera över framtiden som företeelse; själva dess beskaffenhet. Till exempel i termer av huruvida framtiden är fixerad i förtid och därmed möjlig att förutsäga eller om den är definitiv eller "sann" först när den så att säga har inträffat (och definitionsmässigt inte längre är "framtid" utan samtid.) Alltså om eller i vad mån framtiden är möjlig att påverka idag. Det blir i något avseende en fråga om determinismens vara eller icke vara.
Boken är mycket spännande att läsa och liksom i andra verk av författaren är tempot högt. När jag som läsare tycker mig ana att lösningen finns runt hörnet dyker det inte sällan upp nya svårigheter som ytterligare fördröjer upplösningen. Jag gillar hur magi blandas med verklighet utan att gränsen för ett (hyfsat) trovärdigt händelseförlopp korsas. Jag upplever att Høeg på detta sätt i någon mån omformulerar världen och de referensramar som är så vardagliga att man kanske inte tänker på dem. Jag stänger boken med en något förändrad uppfattning om min omvärld och samtid.
"Effekten av Susan" är en civilisationskritisk berättelse där moral, makt och ansvar diskuteras. Dels ur perspektivet hos gruppen som ägnar sig åt att förutse framtiden; den information som de tillsammans "producerar"; har de (moralisk) skyldighet att sprida och dela med sig av den till den stora massan; för att fler ska ges möjlighet att göra informerade val? Dels ur perspektivet hos den som besitter en extraordinär förmåga att manipulera människorna i sin omvärld. Tillskrivs man då automatiskt ett större (moraliskt) åtagande och ansvar då man i praktiken kan bemäktiga sig andras vilja? Vad händer om man missbrukar en sådan förmåga? Med en själv? Med ens omvärld?
Mottagen: 18 februari 2016
Anmäl textfel
