LitteraturMagazinets recension av Orange Is The New Black FTI, Piper Kerman

Piper Kerman finner inre frihet bakom yttre murar

Till skillnad från tv-manusförfattarna har Piper Kerman skrivit en stillsam bildningsroman i fängelsemiljö"

Boken bakom den populära tv-serien – nu på svenska.

2013 gjorde tv-serien ”Orange is the new black” succé i många datoriserade hem över hela världen, även i Sverige. Nätfilmsajten Netflix som stod bakom serien hade lyckats dramatisera ett liv bakom galler och göra det både samhälleligt angeläget, underhållande och existentiellt.

Serien handlar om den framgångsrika 30-åringen Piper Kerman, vars kicksökande förflutna en dag hinner ikapp henne. Ett knarkkurirbrott hon begick 10 år tidigare ger henne en fängelsedom på 15 månader. Hon packar ihop, tar farväl av släkt och vänner, får skjuts av sin fästman till kvinnofängelset och så börjar en inre och yttre resa, med många starka bikaraktärer och deras komplicerade livsöden som dramaturgisk actionspäckad krydda.

Självbiografin ”Orange is the new black”, som tv-serien bygger på och har tagit samma namn som, har nu släppts på svenska. Det tar ungefär halva boken innan det går att sluta jämföra bok- och tv-versionen, där skillnaderna är mycket större än likheterna. Den största skillnaden är att det faktiskt inte händer så mycket i boken. Förutom bakgrunden till brottet som presenteras likadant, och där det framgår att Piper som sökande, äventyrslysten 20-åring, medvetet gav sig in i det kriminella livet, så är själva fängelsevistelsen två olika berättelser.

Till skillnad från tv-manusförfattarna har Piper Kerman skrivit en stillsam bildningsroman i fängelsemiljö. Det är en reflekterande betraktelse över det egna jaget, vem man är och vem man kan bli. Att ta ansvar för det man gjort och att komma till ro med sina livsval och se hur de påverkar andra, löper som en röd tråd genom hela boken.

I fängelset blir alla hänvisade en plats i en strikt och ovedersäglig fängelsehierarki, där det inte spelar någon roll vem du varit utanför murarna, utan det är hur du handskas med livet innanför som får betydelse och som definierar dig som person. Men precis som i världen utanför har den med hjälpande familj och vänner och tillgång till ekonomisk stöttning, en drägligare tillvaro än den som inte har det.

”Orange is the new black” beskriver en värld av systerskap, där vänlighet och hjälpsamhet är självklarheter, där man tar hand om de sina och unisont gläds åt alla som får lämna fängelset för friheten. Den beskriver en värld som på alla yttre sätt är essensen av ojämlikhet och som manifesteras i allt ifrån att godtyckligt vägras varor i fängelsehandeln till sexuella övergrepp från fängelsepersonal. Precis som i världen utanför, är du priviligierad om du kan läsa, skriva och uttrycka dig korrekt i kontakt med maktens representanter. Den välutbildade Piper hjälper både sig själv och sina medfångar med överklaganden, uppsatser och anmälningar, men det är också där det oftast stannar.

Piper Kermans självupplevda berättelse är också en inblick i de rasistiska fördomar som styr både institutioner och samhällen, tankar och handlingar. Det är inte fel att vara vältalig, blond och blåögd i fängelset, upptäcker Piper ganska fort, men även hon själv som upplyst, utbildad medelklass när fördomar upptäcker hon skamset. Men framför allt är den en berättelse om klass och en påminnelse om att ”gettot i världen utanför också är ett fängelse, och ett som är mycket svårare att fly ifrån”.

Mottagen: 21 april 2014

Anmäl textfel