Den perfekta läsställningen
Jag blev tipsad av en kompis om en youtube-kanal med bokrecensioner och andra bokrelaterade videoklipp. Till exempel den här sköna videon om läsställningar. Hur ska man egentligen ha kroppen för att man ska kunna läsa så länge som möjligt utan att få ont någonstans? Finns den perfekta ställningen? Många gånger tycker jag mig ha funnit en skön ställning, men efter en stund gör det ont någonstas. Någon kroppsdel blir klämd, en annan somnar. Mitt bästa tips är att hitta en riktigt bra bok. Då glömmer jag oftast allt runt omkring, även om jag skulle vara i en dålig läsställning.
Avdelning: Taggar: #Bokvideo
Shelfie
Det här med att ta kort på sig själv har varit en sak jag aldrig riktigt förstått mig på. Visst, för att kolla frisyren i brist på spegel kan det vara rätt bra, men annars, nja, inte min grej. Fenomenet har dock fått ett eget ord: selife, alltså att ta kort på sig själv och lägga upp på ett socialt medie. Strax efter ordets och handlingens intrång kom ett liknande ord: shelife. Det betyder att man tar kort på sin bokhylla och lägger upp på ett socialt medie. Det gillar jag bättre!
Jag flyttade i augusti och lämnade då mer än hälften av mina böcker hos mor och far. De får inte plats i min lägenhet. Men någon gång, när jag bor lite större, ska jag samla alla mina skatter på samma ställe. Tillsvidare, här har ni två shelife:
Översta hyllan: andlig litteratur m.m sorterat i längdordning.
Andra hyllan: blandade pocket sorterade i färg.
Tredje hyllan: blandade inbundna böcker (mest ungdomslitteratur) sorterade efter färg.
Fjärde hyllan: barnböcker och två serier.
Femte hyllan: anteckningsböcker, ukulele.
Sjätte hyllan: tidningar och diverse andra grejer.
Här ser ni ett jullovsprojekt, nämligen två böcker som är två hyllor som är två böcker. Även kallade bokbokhyllor. För tillfället håller den vänstra nya böcker jag snart ska läsa. Till höger ser ni några biografier.
Hur ser era bokhyllor ut?
Avdelning: Taggar: #shelfie
Kommentera
Gripande berättelse från Mellanöstern
Morgon i Jenin av Susan Abulhawa
I ett krigsdrabbat Palestina växer Amal Abulheja upp. Hon lever som ett vanligt barn de allra flesta dagar. Men vissa dagar kommer män hem skadade med minnen som kommer plåga dem för alltid. De lever mitt i kriget och kan inte undvika det. Läsaren får följa med i en värld som verkar helt hopplös, men ändå finns det så mycket hopp och de känslor som alla människor upplever. Detta är berättelsen om Amals släkt.
Tyvärr kom det en massa andra böcker emellan när jag började läsa denna bok. De första 100 sidorna tog mig två månader att läsa, men sedan satte jag mitt fokus på denna gripande bok, och det med rätta. Den har så mycket att berätta! En 60-årig historia med tydlig palestinsk synvinkel berättas på ett medryckande sätt. Den är hemsk, men ändå hoppfull. Den är full av människor, både deras känslor och vart de tagit vägen i ett krigsdrabbat område. Den är full av kärlek till barn, föräldrar, familj, släktingar, djur, vänner, landområden och Gud. Genom allt detta finns kriget bara några sekunder bort, och man vet aldrig när det slår till. Särskilt inte eftersom det verkar så obefogat och planlöst.
Boken är väl översatt. Jag tycker mycket om de målande beskrivningarna som får mig att se mer, känna mer och vara mer närvarande. Det minskar transporterna. Språket sticker ut på så sätt, det gör att jag kommer minnas den längre.
Boken rymmer så väldigt mycket, så många människoöden. Den är baserad på många verkliga händelser och berättelser. Den har fått toppbetyg av en mängd författare och tidningar, och jag håller med dem. Morgon i Jenin har en otroligt viktig berättelse att föra fram. Däremot ställer jag mig i och med denna hyllande recension inte på den eller eller andra sidan i kriget i Mellanöstern. Här finns dock en bit viktig historia som bör föras fram tillsammans med andra synvinklar.
Morgon i Jenin är en väldigt fin och lärvärd pärla. Rekommenderas.
Första meningen: Amal ville ta en närmare titt in i soldatens ögon, men pipan på hans automatkarbin, som han tryckte mot hennes panna, tillät inte det.
Taggar: #Mellanöstern #skönlitteratur
Kommentera
Samhällsaktuellt toppenverk
Jag, En av David Levithan
Varje dag vaknar En i en ny kropp, i ett nytt liv och nytt sammanhang. Varje dag gäller det för En att anpassa sig till den kropp han hamnat i. Med hjälp av minnen kan En gissa sig fram till hur personen skulle ha agerat och reagerat, och på så sätt lyckas En ganska bra. En vet en sak: inget är beständigt. Så har livet alltid sett ut för En. Men en dag träffar En Rhiannon och förälskar sig i henne. Dagen därpå finns Rhiannon fortfarande i tankarna, trots att En är i en annan kropp. En måste träffa henne igen.
Det här är en väldigt spännande bok som är uppbyggd på ett sätt jag aldrig läst innan. Varje kapitel presenterar en ny dag i Ens liv, och därför en hel mängd olika människor, eller egentligen bara kroppar. Ändå är det så mycket mer komplicerat än så, för En måste försöka leva som kroppen borde ha levt dagen.
Att En är könlös gör det så mycket mer intressant. Det läggs ingen stor vikt vid att En inte är någon hon eller han, men författaren väver in många åsikter som kan provocera i samhället, men som även kan bidra till ett bättre syntsätt när det gäller olika sorters sexualitet. En står stadigt i sina åsikter kring att bli kär i en människa, inte i ett kön, men det hade varit intressant att läsa om hur En kom fram till detta. Å andra sidan gör hens säkerhet ett av bokens budskap mer tydligt. Rhiannons synvinkel bidrar till tveksamhet i frågan, men lär även den väldigt mycket. Denna synvinkel i boken är väldigt spännande, lärorikt och sannerligen dagsaktuellt!
En har tankar, minnen och känslor, men har insett att det verkligen inte spelar någon roll i vilket kön hen vaknar. En kan vakna som singel, i en tjej som har pojkvän, en kille som har pojkvän, eller en tjej som blivit kille och som har en flickvän. Det viktiga är kärleken, och det får En känna ännu mer då hen träffar Rhiannon. Fokuset ligger (oftast) på personen, inte på könet, vilket Rhiannon får lära sig när hon möter En i olika kroppar varje dag.
Några sidor in i boken trodde jag inte att jag skulle gilla boken. Jag trodde att idén med att låta en ny kropp vara huvudperson varje dag skulle bli rörigt och uttjatat. Med dessa tankar läste jag dock vidare och fastnade i det grepp författaren fick mig i med sitt språk, sin historia och allt bakomliggande. Läsaren möter väldigt många karaktärer och människoöden, men inte på ett rörigt sätt, snarare tvärt om. Det finns två personer det är fokus på, de andra rör sig mest i periferin, med vissa undantag.
Detta är en väldigt samhällsaktuell bok. Därför vill jag rekommendera den. Jag gillar den. Mycket.
Första meningen: Jag vaknar.
Avdelning: Ungdom Taggar: #ungdomslitteratur
Kommentera
Julgåvor till dem som faktiskt behöver det
Färgglada julklappar under en ståtlig gran fylld av ljus och pynt. Ett matsalsbord dignande av maträtter för hela släkten. Lyckliga leende, förväntansfulla barn och en dag av lugn i huset efter decemberstressen. Eller?
Taggar: #julkalendern
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Novemberläsning
Det är dags att sammanfatta det jag läst i november. Listan består av två sorters böcker: jul för barn och livsåskådning. På grund av parallelläsning har jag även ytterligare tre böcker på gång: Nyckeln, Nästa generation ledare och Den jag vill vara.
Kristen på nytt sätt av Brian D McLaren
Det var en gång en pojke... samlingsbox av Oliver Jeffers
Nalla och Björn firar jul av Kajsa Lindström
Max och Maja. Den snöiga dagen av Axel Scheffler
Vårt enda hem är kärleken av Liselotte J Andersson
Salt av Runar Eldebo
Antal sidor lästa: 522+152 i bilderböcker.
Jag har inte så mycket tid för läsning längre, känns det som. Till nästa år får jag nog sätta upp bättre mål för att göra nytta (=läsa) istället för annat som är onödigt i mitt hem (=städa osv.)
Taggar: #läsrapport
Kommentera
Vinteräventyr med snömannen i krokarna
Siri och snömannen av Tiina Nopola, med illustrationer av Mervi Lindman
När det första snön faller vill Siri genast ge sig ut och testa skidorna hon fick i julklapp. Pappa verkar ha fastnat i tidningen, så därför går hon ut själv. Hon frågar Lill-Otto, Mellan-Otto och Stor-Otto om de vill följa med på en skidtur. Men de vill bara åka pulka. Då berättar Siri om snömannen som finns i skogen, kanske bli de nyfikna och vill följa med när de hör om den?
Detta är den fjärde boken om Siri som översatts till svenska. Siri är en riktigt härlig och mysig karaktär med mycket personlighet och egen vilja. Hon är modig och smart. Hon vet vad hon vill och hur hon ska försöka göra för att få det som hon vill ha det. Siri är alltså en bra karaktär i en barnbok för de minsta. Hennes person gör att boken fylls av äventyr som är långt ifrån ”tjejiga”. När den mutomspunna snömannen blandas in blir det spännande även för en vuxen läsare. Barnen i boken är mycket verklighetstrogna, med spelad tuffhet framför gömd rädsla, men korta dialoger med ändå en hel del bakom det se säger. Detta tror jag kan skapa stora mått av igenkänning. Det i sin tur ökar äventyret. En riktigt härlig vinterbok om vänskap, påhitt, rädsla och stämningsfulla bilder. Allt fullt av fantasi. Gillas!
Första meningen: Det hade snöat på natten.
Avdelning: Barn Taggar: #barnlitteratur #jul #snö
Kommentera
Veckans fredagsenkät
Jag hakar på LittMags fredagsenkät från Viktoria, gör det du också!
Taggar: #enkät
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Detaljerna lyfter boken
Nalla och Björn firar jul av Kajsa Lindström
Det är dagen före julafton, och Nalla och Björn förbereder det sista inför den stora högtiden. De bakar kakor, klär granen och sitter uppe lite extra länge för att få färdigt julklapparna. Sedan är det julafton! Känner du stämningen och spänningen?
Kajsa Lindström har gjort det igen! Detta är hennes tredje bok som basseras på ett fotograferat dockskåpsäventyr med nallarna Nalla och Björn. Detaljerna är väldigt många. Till exempel elvisp, bakplåtspapper, kokboken med de finstilta instruktionerna och de små, små kakor. Detaljerna drar min blick till sig och jag stannar kvar länge på varje sida för att hinna se allt. Ett sådant jobb hon gjort! Nallarnas kök har nästan mer prylar än mitt kök… Det är verklighetstroget genom bakstök och ordningen som skapas efter det. Detta lyfter boken. Berättelsen i sig är inte särskilt märkvärdig. Dock stämningsfull och mysig, men det är inte storyn jag jublar över. Nallarna har dock karaktär och smygäter kakor och så vidare. Mycket mer spännande än så är det faktiskt inte. Hade det inte varit en fotograferad, väldetaljerad miniatyrvärld med mycket tålamod och jobb bakom, hade nog boken inte gått hem lika bra hos mig. Fast nu har jag å andra sidan skrivit en hyllande recension.
Första meningen: Ute faller stora snöflingor medan Nalla och Björn stökar i köket.
Avdelning: Barn Taggar: #barnlitteratur #jul
Kommentera
Fredagsenkät
Hänger på Viktoria Thornbergs fredagsenkät. Gör det gärna du också!
1. Vilken bok läste du senast?
Läser just nu Morgon i Jenin av Susan Abulhawa.
2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jag väntar spänt på att Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren ska landa på dörrmattan!
3. Har du något boklängt för tillfället? Dvs är det någon speciell bok du ser fram emot som inte kommit ut än?
Se fråga nummer två.
4. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
På hyllan för "andlig litteratur" är det mest män, bland barnböckerna finns flest kvinnliga författare, barnböckerna är blandat. Konstig kategorisering, det borde jag analysera någon gång...
5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Omslagen spelar faktiskt ganska stor roll. Annars blir det mycket tips från bloggar och kataloger om ny utgivning. Jag följer sällan strömmen och tittar på topplistor. Läser sällan sådant man "borde" ha läst.
Avdelning: Taggar: #enkät
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Sätt inte ord på någon annans berättelse
Jag läste en bok rekommenderad till barn i 3-årsåldern. Med tanke på det hade jag inga större förväntningar på att själv få särskilt mycket ur boken. Men det fick jag.
Taggar: #barnlitteratur
Kommentera
I väntans tider
Har ni väntat på en ny bok riktigt mycket någon gång? Det kan vara en uppföljare, en ny bok av favoritförfattaren eller någon debutant som ni hört mycket gott om. Ni ser utgivningsdatumet, och kan knappt bärga er tills dagen är inne. Lite som med julafton, faktiskt. Julafton för boknördar.
Nu är det så att jag går i väntan på en sådan där bok. Det har varit känt att den ska komma länge. En sista akt i en trilogi. En trilogi som hyllas världen över. Och som jag precis skrev på Twitter:
I mitt jobb tar jag inte dagen som den kommer. Det mesta är i alla fall grovplanerat långt i förväg. Sedan infaller impulsiviteter ganska ofta, men vi har ändå (någorlunda bra) koll på läget ett bra tag framöver. Idag har vi gått igenom vårterminen, samtidigt som julavslutningar med allt vad det innebär ligger runt hörnet. Med andra ord känns det som att en dag är två veckor, och två veckor är en dag. Därför har jag tänkt länge: i morgon borde väl den där boken komma ut? Men icke. Det är fortfarande tio dagar kvar. Nu är det också så att jag vet att jag kommer få ett recensionsexemplar av denna bok. Därför finns chansen att jag får boken tidigare. Men när?
Jag får snällt vänta vidare. Kanske ska jag njuta av denna tid. Sköta om hushållet, bestiga ett berg, vara aktiv på jobbet. För när Nyckeln väl landar på mattan kommer jag (troligtvis) släppa allt och läsa, läsa, läsa och inte ha tid med något annat. Sedan kommer boken snart vara utläst. Vad har jag då för nytta av att gå och vänta? Allt har sin tid, som "predikaren" skriver i Bibeln. En tid för födelse, en tid för död. En tid för väntan, en tid för sträckläsning, fortsätter det om jag inte minns fel.
Finns det någon bok du väntar på? Eller minns du ett tillfälle då du längtade efter en bok som snart skulle ges ut?
Avdelning: Taggar: #förväntningar
Kommentera
Sök efter din kallelse
Din egen väg av Patricia Tudor-Sandahl
I en värld där vi allt oftare uppmanas att söka vilka vi egentligen är kan det vara svårt att göra just det. Vi påverkas från så många olika håll, vad ska man välja? Vilken metod är bäst? Vart ska jag vända mig? Hur finner jag mig själv?
Författaren, psykologen och retreatledaren Patricia Tudor-Sandahl tar sig an detta i sin nya bok. Som titeln säger talar hon om att vi bör gå vår egen väg.. Men vilken är den? Jo, vi bör söka i vår närhet, i något vi gärna ägnar oss åt, något vi mår bra av. Med en rad frågor och tankar kring dessa och hennes egna erfarenheter hjälper hon i alla fall mig att närma mig någon slags väg till ett svar. Hon talar om en kallelse som varje människa har nedlagd i sig. Hon menar att vissa vet precis vad den innebär, medan andra behöver söka mer. Hon uppmanar oss att söka vår kallelse inom oss, inte främst utom oss. Hur gör jag för att upptäcka den? För att leva den? Hur kan jag få ut mesta möjliga av mitt liv.
Visst kan detta vara ännu en bok i mängden som uppmanar oss att söka något vi vill finna. För oken ger mig dock en tankeställare, och den bär jag med mig. Låt vara att detta är en av många tankeställare jag fått genom läsning efter att finna något jag söker, men med flera perspektiv går det kanske ändå finna något rätt.
Texterna förstärks med mycket fina fotografier och akvareller av Magnus Aronson och Mats Ottosson. En fin liten bok som jag tycker passar som gå-bort-present till någon medelålders, typ. Intressant bok med mycket innehåll i små kapitel. En bok jag kommer återvända till framöver. För här tror jag mig ha funnit något av det jag söker.
Bokens första mening: Jag var nyligen på fest.
Avdelning: Fakta Taggar: #psykologi #recension
Kommentera
Madrid genom två cirkusloppors synvinklar
Två små cirkusloppor ger sig ut på vift. De hamnar i Madrid där livet pulserar, händelserna är många och stämningen spännande. De lär sig hur de ska leva på denna nya plats. En dag händer något som gör att hela deras liv förändras…
Lena Sjöberg har i denna bok ett spännande grepp för att vara en barnbok. Hon visar upp Madrid genom två cirkusloppors synvinklar. De får lära sig om det spanska livet, om siestan, pulsen och språket. Boken är bildande och väcker nyfikenhet. Den innehåller hopp och framtid, sorg och saknad blandat med glada cirkusbilder.
Jag gillar bilderna som är enkla, moderna och fina. Hela berättelsen om cirkuslopporna förs fram på rim. Ett vanligt misstag när en författare kör på rim är att de tar till nödrim, men det finns det inte spår av i Sjöbergs barnbok. Jag tycker även att det känns som att hon har ett nytt grepp när det gäller barnböcker. Den är inte så fjäskande eller supergullig, se bara första meningen nedan. Det är inget annat än positivt!
Mysig, nytänkande, annorlunda och fin. Rekommenderas!
Nominerad till Augustpriset 2013. Förtjänar hon priset? I kategorin har jag endast läst denna bok, men jag tycker nog att den håller måtten ganska långt!
Första meningen: Två somrar och två vintrar har gått sedan vi kom till Spanien från Grenada i en låda smugglad rom.
Avdelning: Barn Taggar: #cirkus #Spanien #recension
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Nominerade till Augustpriset 2013
Barn och ungdom:
Spännande, har bara hört talas om två böcker, varav jag har läst en enda!
Fackböcker:
Skönlitterära böcker:
Vem tror du blir vinnaren?
Mina gissningar blir såhär:
- Lex bok
och utan att ha läst en enda av de nominerade i de andra kategorierna:
- 438 dagar
- Porslinsfasader eller Vitsvit
Taggar: #Augustpriset
Kommentera
Fotobok för barn om döden
När pappas farmor dog av Farzad Farzaneh och Viktor Gårdsäter
Franks pappas farmor har dött. Frank och hans pappa ska åka till hennes lägenhet för att flytta bort alla saker. Vägen dit blir ett samtal om död och liv och spännande upptäckter ett sådant samtal kan innebära.
Avdelning: Barn Taggar: #döden #recension #barnlitteratur
Kommentera
Så här läser jag
Jag blev utmanad av Andie i Trädkojan att göra denna enkät om mina läsvanor. Gör det gärna du också, om du vill!
1. Har du en speciell plats hemma där du brukar läsa?
Ja, i soffan eller sängen.
2. Bokmärke eller random pappersbit?
Ofta bokmärke eller pressmeddelande.
3. Kan du sluta läsa närsomhelst eller måste du sluta efter ett kapitel eller ett visst antal sidor?
Läser helst klart kapitlet så att jag slipper hoppa rätt in i handlingen nästa gång jag tar upp boken.
4. Äter eller dricker du något när du läser?
Sedan jag flyttade hemifrån och äter många mål själv blir det ibland läsning till frukost eller kvällsmat.
5. Brukar du lyssna på musik eller ha på TV:n när du läser?
Nej.
6. En bok i taget eller flera samtidigt?
Oftast flera samtidigt...
7. Läser hemma eller överallt?
Överallt, men mest hemma.
8. Läsa högt eller tyst i huvudet?
Tyst.
9. Hoppar du fram i boken eller hoppar du över stycken?
Sällan, men ibland snabbläser jag raderna för att komma till något mer intressant.
10. Bryta rygg eller inte?
Inte! Stackars alla böcker som bryter ryggen, måste göra ont!
11. Skriver du i böcker?
Inte i skönlitterära böcker, men i "uppbygglig" litteratur stryker jag gärna under eller markerar stycken (om det är min egen bok) jag vill komma ihåg. Stycken i andra böcker brukar jag skriva upp i mobilen.
Taggar: #läsutmaning
Kommentera
Lägger bort de tråkiga böckerna och skriver smårecensioner
Nu har jag gjort det tre gånger på en vecka. Jag har lagt ifrån mig tre böcker utan att ha läst ut dem. Jag har (nästan) alltid tänkt att jag inte vill lämna böcker utan att ha läst ut dem. De kan ju bli bättre! Men alla böcker tillfredsställer inte mina önskningar. Därmed försöker göra detta motto till mitt: "Det finns allt för många bra böcker att läsa för att ägna tid åt dem jag upptäcker är mindre bra". Så, därför har jag lagt ifrån mig tre böcker den senaste veckan. Vill dock ägna dem en kort recension. En så kallad twitterrecension på max 140 tecken.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #twitterrecension
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
