Ulf Malmqvist
Naturen är fantastisk!
Det bör noteras och uppmärksammas att två av årets Augustprisnominerade böcker uppehåller sig vid svamparnas underjordiska nätverk. Både Thomas Tidholms Jordlöparens bok och Nina Burtons Livets tunna väggar lyfter fram detta underjordiska nätverk som möjliggör en kommunikation mellan träd och växter. Internet är ingenting! fastslår Thomas Tidholm när han jämför med svamparnas mykorrhizan. Nina Burton konstaterar att de växter som förädlats har en smula svårare med kommunikationen. Ändå: detta underjordiska nätverk, detta rhizomatiska underverk har med sina finmaskiga trådar skapat förbindelser mellan kategorierna Skönlitteratur (Tidholm) och Facklitteratur (Burton). Naturen är fantastisk!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Augustpriset #träd #svampar #nätverk #förbindelser #facklitteratur #skönlitteratur
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Augustpriset 2018
Idag var det deadline för oss elektorer att lämna in de bedömningar vi gjort av de sex nominerade böckerna inom skönlitteratur för att utse den slutliga vinnaren av Augustpriset 2018. Under kategorin värdefullt vetande kan jag här inflika att August Strindbergs roman "Röda rummet" kom ut i handeln den 14 november 1879 alltså på dagen 86 år innan jag såg ljuset för första gången.
Avdelning: Taggar: #Augustpriset #2018
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
I morgon Augustgala
I morgon den 27 november är det Augustgala i Stockholms konserthus. I år har jag läst två av de nominerade böckerna. Isabelle Ståhls ”Just nu är jag här” som är nominerad i den skönlitterära klassen skrev jag om häromsistens. Det är en samtidsroman om en ung kvinna med svag närvarokänsla och otydlig moralisk kompass.
Nu har jag också läst Heidi Frieds ”Frågor jag fått om Förintelsen” som är nominerad i fackboksklassen. Det är en diametralt annorlunda bok vars yttersta syfte är att det som hände i Tyskland på 1930-talet och under andra världskriget aldrig ska hända igen. Det handlar om moral i allra högsta grad.
Avdelning: Fakta Taggar: #Augustpriset #Förintelsen
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Augustprisnominerad nutidsroman
Isabelle Ståhls debutroman "Just nu är jag här" har nominerats till Augustpriset. Det är en berättelse som utspelar sig i dagens Stockholm med en huvudperson, Elise, som närmar sig de trettio. Hon arbetar på bemanningsföretag och har vaga planer att göra högskoleprovet för att kunna komma in på psykologlinjen. Men det är mycket som är vagt när det gäller Elise. Hon har problem med närvarokänslan. Sprit och droger hjälper till att föra henne bort från verkligheten.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Augustpriset
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Augustpriset 2017
Jag är nyss hemkommen från Stadsparksvallen och årets sista allsvenska match. Tyvärr räckte det inte med oavgjort mot Östersund utan nu måste mitt lag J-Södra kvala för att hänga kvar i allsvenskan. Känns tufft, men Sundsvall slog Göteborg på bortaplan med 3-0 så det är bara att gratulera. Får ägna mig åt lite litteratur istället. Denna gång tänkte jag fokusera på Augustpriset som är högst aktuellt för tillfället.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Augustpriset
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Eleni Schmidt
Augustpriset
Augustpriset är hett nu.
Avdelning: Fakta Taggar: #Augustpriset #bokbranschen.
Kommentera
Erika Wallman
Känslan när en favoritbok får en uppföljare
Upptäcker plötsligt att en favoritbok fått en uppföljare. Och den finns ute nu bara för mig att börja läsa. Känns känslan igen?
"Nämen va? Ja! Ja, ja, ja!"
Jag har tydligen sovit under en mossig sten en längre tid eftersom jag lyckats undgå att fjolårets Augustprisvinnare "Snöret, fågeln och jag" fått en fristående uppföljare. "En fisk som heter Fabian" verkar dessutom väldigt lovande. Sköra, tänkande Selma är tillbaka, självklara Snöret är tillbaka, den avskyvärda men så precist tecknade fågeln är äntligen borta. Och så den nya bekantskapen Fabian som kan allt om stenar och vågar vara sig själv. Ja!
Avdelning: Barn Taggar: #favoritbok #uppföljare #Augustpriset
Kommentera
Simon Solders
Kärleken i Julia Andersson liv - förlagan tlll Egenmäktigt förfarande?
Lena Anderssons augustprisvinnare Egenmäktigt förfarande damp till slut ner på mitt lokala postkontor, det var helt enkelt dags att rätta sig i leden, bli en del av hyllningskören.
Efter att vaknat, druckit dagens första kaffe och tvättat mig bakom öronen lade jag mig för att läsa den nätta lilla boken. Nu såhär en timme senare och 100 sidor in var jag tvungen att ta en paus, jag kunde inte släppa tanken att jag läst det här förut.
Åsa Moberg skrev i tidig 20-årsålder ett autofiktivt manus som 30-35 år senare gavs ut som romanen Kärleken i Julia Andersson liv. I historien får vi följa unga och driftiga Julia Andersson som lever ett stilla, medvetet och bohemiskt liv med sin man Rune ute på landet och livnär sig som hyllad textilkonstnär. Vändningen kommer då hon i ett akademiskt finrum möter Hubert Meyer, en medvetet dåligt översminkad Harry Schein. Ett lågintensivt, vänskapligt och intimt vänstrande inleds.
Åter till Egenmäktigt förfarande. Det jag läst hittils känns som om Kärleken i Julia Andersson liv reducerats ner till en mer genomtänkt, välskriven och tilltalande bok, men jag blev uppriktigt förvånad efter en snabb sökning över hur få andra som påpekat denna liknelse. Endast en relevant träff hittar jag, där en livstilsbloggaren i förbifarten nämner det.
Nog att Kärleken i Julia Andersson liv inte blev någon best-seller, men med tanke på hur många Egenmäktigt förfarande nått ut till torde det uppmärksammats mer, eller är det något jag missat?
Taggar: #Augustpriset
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Joanna Górecka
Skammen är inte hennes
Poeten Ester Nilsson blir kär i konstnären Hugo Rask och de börjar äta dyra middagar ihop, samtala om utilitarism varpå hon lämnar sin sambo och de har sex tre gånger. Då får Hugo jättejättekalla fötter (tänk pingvinkalla)
Först och främst vill jag ge Egenmäktigt förfarande ett minus för att Ester Nilsson och Hugo Rask använder ett snustorrt språk även i hänvisning till sängkammaren. Alltså. Jag rynkar djupt på näsan när de allvarligt språkar om sina "erotiska möten" och får det att låta som om de skruvade ihop möbler tillsammans.
Men sen vill jag bara hysa kärlek över Esters fantastiska brist på skam och förmåga att vägra vara en försmådd kvinna.
Jodå. Hon febrar i Hugo Rasks sociopatiska tystnad, skickar långa obesvarade sms och lunkar utanför hans fönster.
Men hon vägrar vara förnedrad.
Och varför ska hon skämmas egentligen?
"Han hade tagit på sig ansvar genom att gå in i hennes kropp, det var att förespegla henne något som måste fullföljas. Hon hade därmed rättigheter och i dem ingick att höra hans förklaring."
Ester vet vad sex betyder för henne och gör det tydligt för Hugo innan. Hugo missbrukar förtroendet och fortsätter leva tämligen promiskuöst utan att klargöra för någon eller sig själv vad han egentligen vill. Hade han varit en kvinna hade man tidigt tänkt om honom som djupt självdestruktiv och förvirrad.
En klok läsare förstår att skammen är hans.
Om man nu jämställt ska tillämpa män samma skam som man tillämpat kvinnor sedan bålbrännartiden och dessförinnan.
Uppdatering: Jag borde givetvis ha refererat till Ebba Witt-Brattströms krönika i Dagens Nyheter (den 8 januari 2014). Hennes tankar sådde många frön i mig innan jag läste boken. Det glömde jag i all skriviver och Hugo Rask-ilska.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #skam #sexualitet #Augustpriset
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Om en plats att göra till sin
Ännu en bok om Förintelsen eller snarare om dess konsekvenser: I Göran Rosenberg, "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" handlar det om hans far som överlevande, om möjligheterna för honom att skapa sig ett liv, att leva vidare på annan plats. Det finns alltid ett nytt perspektiv, lika många öden som individer. Men inget riskerar att bli privat. De är alla offer inskrivna i ett gigantiskt brott mot mänskligheten, groteskt i sin grymhet. Jag har läst flertalet skildringar och vittnesbörd. Och jag lär mig varje gång något nytt.
Avdelning: Fakta Taggar: #Förintelsen #överlevande #Augustpriset
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Elin Lucassi
Augustpriset 2013 gick till till Åsa Grennvall!
En märklig sak hände mig härom veckan. Jag läste om den 10 år gamla serieboken "Det är inte värst sådär i början" av den underbara Åsa Grennvall. Ganska snart drabbades jag av en rejäl känsla av deja vu. Exakt detta hade jag ju just läst någon annanstans!
Avdelning: Serier Taggar: #kärlek #Augustpriset
Kommentera
Carolina Landin
Ett barn utan någon bästis är det något fel på?
Selma är konstig. Det vet hon själv, och dessutom har hon en liten fågel inne i bröstet som pickar så det gör ont, och som hela tiden berättar för Selma att hon är konstig för att hon inte har någon bästis. Alla barn har kompisar, och alla har någon bästis, så är det bara. Utom Selma. Alltså måste det vara något fel på henne?
Avdelning: Barn Taggar: #recension #Augustpriset #vänskap #sommarlov #ensamhet #7-9 #9-12
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Linda Odén
Möt Otto Ullman
Jag läser sällan facklitteratur, men i januari fanns Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink med i den litteraturkurs jag läste. Det är jag mycket glad över, då risken är stor att jag annars missat denna pärla.
Avdelning: Fakta Taggar: #Andra världskriget #biografi #Augustpriset #Läst 2013 #recension #nazism
Kommentera
Linda Odén
Fler böcker att läsa
Det är något visst med prisgalor, ja faktiskt med prisutdelningar över huvud taget. Det finns få saker som får mig att gråta så lätt som riktigt glada och stolta människor som uppmärksammas för att de gjort något bra. Åh, vad glad hen måste vara, tänker jag och fäller en tår. Lite skäms jag över min känslighet, men så sneglar jag på maken som ofta sitter bredvid mig i soffan och ser han han också torkar en tår.
Taggar: #Augustpriset
Kommentera
Linda Odén
Vem får Augustpriset?
Jag hade tänkt hinna läsa fler av de nominerade böckerna som idag kan få Augustpriset, men självklart har jag inte hunnit det. Att spekulera är dock något jag gillar och det tänker jag göra oavsett. Så här hoppas och tror jag att det blir.
Taggar: #Augustpriset
Kommentera
Linda Odén
En annorlunda hundkompis
Jurygruppen som i år valt ut de nominerade till Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok har sannerligen en förkärlek för djur. Det är kaniner, cirkusloppor, fåglar och så en hund som heter Jagger. Jag och grabbarna O har läst Jagger, Jagger av Frida Nilsson och vi är mycket kluvna.
Avdelning: Barn Taggar: #Augustpriset
Kommentera
Henrik Elstad
Får Germanerna Augustpriset?
När Augustpriset för bästa fackbok 2013 ska utses finns ”Germanerna” av Tore Janson med bland de nominerade. Konkurrensen är dock tuff och jag tror kanske att Shibbye/Persson eller Bea Uusma ligger bättre till för priset. ”Germanerna” är ändå en intressant bok om ett folk vars historia har fascinerat och utnyttjats av många.
Avdelning: Fakta Taggar: #historia #germaner #Augustpriset
Kommentera
Carolina Landin
Den besvärlige men ende vännen Jagger
Nu har jag läst Augustprisnominerade Jagger Jagger av Frida Nilsson, och jag är kluven till den. Jag tycker väldigt mycket om det Frida Nilsson skriver, och jag har läst varenda bok av henne. Men – det som händer när böckerna kommer till biblioteket är att jag pratar mig blå om dem för alla barn, och sedan lånar de endast böckerna om Hedvig. De älskar Hedvig! Jag älskar också Hedvig-böckerna (fantastiska högläsningsböcker, förresten) – men även Apstjärnan och Jag, Dante och miljonerna. Men de lånas inte. Och min kluvenhet till Jagger Jagger är just att jag känner som för dem att: Åh! Ännu en bra och ganska svart bok av Frida Nilsson, med mycket att fundera över när man läst, men ännu en bra bok som inte kommer att lånas av barnen.
Avdelning: Barn Taggar: #recension #7-9 #9-12 #högläsning #ensamhet #utanförskap #Augustpriset #mobbning
Kommentera
/Visa 3 kommentarer
Linda Odén
Vem är Lex?
Sara Kadefors är aktuell med ungdomsboken Lex bok, som är en av de nominerade till årets Augustpris. Liksom i Sandor slash Ida, spelar internet en stor roll i den här boken.
Avdelning: Ungdom Taggar: #Augustpriset #recension #bloggar #skolmiljö
Kommentera
/Visa 3 kommentarer
Linda Odén
Det här berör inte mig
Om detta talar man endast med kaniner av Anna Höglund är en bilderbok som enligt förlagets hemsida vänder sig till barn mellan 13 och 15. En mörk bok som nu är nominerad till Augustpriset.
Taggar: #utanförskap #Augustpriset #recension
Kommentera
Linda Odén
Vad är kärlek?
Lena Anderssons bok Egenmäktigt förfarande är en av de nominerade till årets Augustpris för Årets svenska skönlitterära bok. Det är egentligen enda anledningen till att jag läste hennes bok, då jag inte alls tyckte om Var det bra så? Jag upplever en bok med så mycket språkliga krumbukter som först imponerar, men snart gör mig matt.
I Egenmäktigt förfarande träffar vi Ester Nilsson, som är poet och essäist. En ganska vanlig kvinna i ett ganska vanligt förhållande. En dag får hon i uppdrag att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask och strävan efter att vara bäst gör att hennes föredrag blir riktigt bra. Mest imponerad blir Rask själv, som parkerat sig på första bänk. Om Ester nästan blivit förälskad i Rask under arbetet med föredraget, blir hon det definitivt då de möts. Eller, förälskad är fel ord, hon blir snarare besatt.
Kvinnan och konstnären inleder något slags förhållande. Först ett rent vänskapligt sådant, i alla fall från hans sida, men senare också ett sexuellt. Alltid på hans villkor och det enda hjärta som krossas är hennes. Det är så otroligt frustrerande att läsa om Esters agerande. Hur hon förminskar sig själv och ignorerar sina behov för att få en smula av den store konstnärens kärlek. För mig är det obegripligt, men det är tydligt att hon inte kan hindra sig själv och att hon omöjigen kan ge upp.
Lena Andersson skriver verkligen annorlunda. Hon experimenterar med språket och använder aldrig ett enkelt ord eller en enkel meningsbyggnad. Inledningsvis är jag mycket imponerad och tänker att jag är glad att jag gav henne en ny chans. Snart blir jag dock mätt och i slutet nästan uttråkad. Mindre smakar mer helt enkelt. Därmed inte sagt att Lena Andersson inte är en synnerligen begåvad författare, för det är hon sannerligen. Ibland önskar jag bara att hon tog det lite lugnt och vågade vila i sin text. Viljan att imponera på läsaren blir i det närmaste desperat. Kanske är det ett sätt att illustrera huvudpersonens desperata jakt på en kärlek hon aldrig får?
Jag har inte läst alla de nominerade till årets Augustpris i den skönlitterära klassen, men det skulle inte förvåna mig om Lena Andersson vinner. Egenmäktigt förfarande är nämligen en typisk finlitterär prisvinnare som imponerar trots att det ibland blir för mycket av det goda. Tyvärr lämnar mig historien tämligen oberörd. Berättelsen är för snygg och för distanserad för att knipa mitt hjärta.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Augustpriset #recension #kärlek
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Linda Odén
Per Olov Enquist, check!
Det finns vissa författare som bara ska läsas, då de är för uppmärksammade och prisade för att förbises av en som kallar sig boknörd. En av dessa är Per Olov Enquist.
Jag har läst en bok av Per Olov Enquist och kan bocka av ännu en författare på listan över böcker en borde ha läst, men så mycket mer gav Liknelseboken mig inte. Jag förstår mig inte på vad det är han försöker säga med detta sammelsurium av gamla minnen, Kirkegaard, dödsångest, Sibelius och kärleksdrömmar. Allt utgår ifrån nio sidor som fattas i en notesbok som fadern lämnat efter sig. En bok som innehåller kärleksdikter till modern. En bok som hon försökt att bränna upp.
Det är möjligt att Enquist är en så fin författare att en enkel lärarinna som jag inte förstår djupet av det han vill säga. Jag har dock svårt att se något storhet alls i denna spretiga text. Visst är den personlig och visst finns det en och annan ljusglimt, som när författaren, eller hans alterego i tredje person, söker upp kvinnan i Larssonsgården, eller när hennes yngre släkting sågar författarens böcker rakt av och avfärdar hans sätt att skriva som onödigt omständligt. Jag håller med henne. Det är virrigt värre rent ut sagt.
Det är en personlig bok helt klart. En bok om några viktiga händelser i hans liv som snurrar runt, runt. Är det hans liv? Per Olov Enquist skriver i tredje person, men visst måste det vara om honom själv, eller i alla fall om någon som liknar honom väldigt mycket. Kanske är den här boken mer ett viktigt avslut för Enquist själv än en bok för läsarna. Kanske krävs det också att man läst mycket annat av Enquist för att Liknelseboken ska kännas som ett avslut även för läsare.
Avslutningsvis måste jag skriva några ord om omslaget som väckt stor uppmärksamhet. Bland annat skrev Bokhoras Johanna Ögren en artikel med rubriken “Gubbsjuka är gubbsjuka, även när gubben heter PO Enquist”(en rubrik som inte sattes av henne själv märk väl). Är omslaget ett tecken på gubbsjuka? Jag är tveksam till det, att kalla Enquist gubbsjuk pga ett omslag är kanske att ta i, men kan ändå hålla med Ögren om att det är rätt onödigt med en rumpa på ett omslag. Det är, som Ögren skriver, både märkligt och onödigt att exploatera kvinnokroppen mer än vad som redan görs idag. Då spelar det ingen roll om författaren är en man eller en kvinna. När det gäller gubbsjuka så var det inte främst det jag tänkte på när jag läste Enquists bok, men jag tyckte faktiskt att den var lite gubbig. Gubbig i betydelsen gaggig.
Övertyga mig gärna om att Per Olov Enquist är en stor författare, för den här boken gav definitivt inte mersmak. Möjligen kan jag tänka mig att en "riktig" bok av honom som tex. Livläkarens besök eller Kapten Nemos bibliotek är mer representativa för författare. Nu har visserligen även Liknelseboken blivit nominerad till årets Augustpris, så kanske är det helt enkelt så att Enquist inte är en författare för mig. Detta trots att han tillhör den exklusiva skara som vunnit priset hela två gånger, 1999 för Livläkarens besök och 2008 för Ett annat liv. Kanske blir det nu en tredje gång?! Någonting extra måste han alltså helt klart ha trots allt.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #självbiografi #Augustpriset #recension
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Linda Odén
Note to self
Måste börja läsa lyrik igen. Kanske kan det få igång läslusten?! Som språknörd är det ofta välgörande att läsa just dikter, men samtidigt kräver det ofta en hel del av sin läsare.
Taggar: #Augustpriset #läslust
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Sofie Nordquist
Nominerade till Augustpriset 2013
Barn och ungdom:
Spännande, har bara hört talas om två böcker, varav jag har läst en enda!
Fackböcker:
Skönlitterära böcker:
Vem tror du blir vinnaren?
Mina gissningar blir såhär:
- Lex bok
och utan att ha läst en enda av de nominerade i de andra kategorierna:
- 438 dagar
- Porslinsfasader eller Vitsvit
Taggar: #Augustpriset
Kommentera
Linda Odén
Och de nominerade är...
Augustpriset har delats ut sedan 1988 och firar därmed 25 år i år. Idag avslöjades de 18 nominerade titlarna i totalt tre klasser.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Augustpriset
Kommentera
/Visa 5 kommentarer
Linda Odén
Snart dags för August
Imorgon den 21e oktober tillkännages de nominerade böcker som kan få årets Augustpris. Vinnarna avslöjas 25 november i Stockholms Konserthus. De erhåller 100 000 kronor och en bronsstatyett av konstnären Mikael Fare. Och så äran självklart.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Augustpriset
Kommentera
/Visa 6 kommentarer
Henrik Elstad
Litteratur som tävling
På måndag avslöjas vilka böcker som har nominerats till årets Augustpris i kategorierna bästa skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur. Oktober är en månad då många vinnare av litteraturpris avslöjas, Mo Yen fick nobelpriset, Hilary Mantel tilldelas Bookerpriset osv. Diskussionerna kring pristagarna liknar ofta dagen efter melodifestivalen; Vann rätt bok? Går det att tävla i litteratur? Uppenbarligen går det och vi är många som följer alla dessa prisutdelningar med stort intresse. Jag som är listnörd håller gärna reda på vilka som har vunnit ett visst år och kryssar för de böcker som jag själv har läst.
Skillnaden mot andra tävlingar är väl att man inte alltid kan värdera alla bidrag lika. I melodifestivalen hör man alla låtar och kan sedan bilda sig en åsikt, men det är ganska sällan man har läst alla böcker/författare som kan vara aktuella för ett visst pris. Det hindrar naturligtvis inte att man ofta har någon personlig favorit som man har läst. När vinnaren utses blir det emellertid sällan varken jubel eller stor besvikelse. Istället blir det ett tillfälle att lära sig mer om ett författarskap eller möjlighet att utöka sin vill-läsa-lista. Dessutom kan man hitta nya favoriter bland såväl vinnare som bland de som har presenterats som kandidater eller nominerade. Visst kan man tävla i litteratur, men det lär nog aldrig bli en OS-gren igen.
Måndagens presentation av 18 nominerade till Augustpriset blir som vanligt en höjdare. I år är jag lite mer inläst på svensk litteratur som är utgiven under året, så chansen är lite större att jag har läst någon av de nominerade. Jonas Gardells första del i Torka aldrig tårar utan handskar har tippats av många och kanske kan andra delen i Engelsfors-trilogin, liksom den första, bli nominerad i barn- och ungdomslitteratur. Mina personliga favoriter är annars Rekviem för en vanskapt av Mattias Hagberg i skönlitteratur och Mamman och havet i barn- och ungdomslitteratur. Om rätt bok sedan vinner får vi reda på den 26 november.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Augustpriset
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Det är språket som gör det
Jag ville inte lägga den ifrån mig, och jag ville inte att den skulle ta slut. Jag har läst Lena Anderssons roman Egenmäktigt förfarande. Ändå är det till de yttre linjerna en ganska banal historia. Huvudpersonen Ester Nilsson som är poet blir handlöst förälskad i en äldre konstnär i ropet. Han omger sig av en beundrarskara av praktikanter som hoppas att något av skenet ska falla över dem nu eller i framtiden.
Hugo Rask, som han heter, blir betagen i ett föredrag som Ester håller om hans konstnärsskap. Han vill träffa henne och prata, och deras livliga samtal fortsätter under en längre period. Men hon trånar efter kropparnas förening. Efter att de legat med varandra tre gånger har deras förhållande kommit in i en annan fas. Ester känner att det har fördjupats. Ja, hon känner på något gammaldags vis att hon nu har rätt till honom. Men då drar han sig undan. Titeln ska nog syfta på hur Hugo lägger beslag på Esters hjärta. Men enligt lagtexten ska det ske olovandes, och det är väl ändå inte fallet här.
Dock diskuteras Hugos skuld. Ester vill tolka alla tecken från honom positivt, men det händer att han ljuger, kanske både för henne och sig själv. Som den som älskar minst har han makten. Så är det ju. Esters "väninnekör" försöker tala henne till rätta utan framgång. Hugo är svår att förstå sig på, och hon framhärdar i att få en förklaring. Fast den enklaste vågar hon inte se.
Vad är det då som gör denna bok så bra? Det är det träffsäkra språket och analysen. Ester presenteras som en moralisk existentialist. Hon kräver medvetenhet av sig och sina medmänniskor och fördrar inte självbedrägeriet. Hon sätter företeelser under luppen. Hoppet fungerar som övergripande tema. Hoppet är att det inte förhåller sig som det verkar. Hoppet är att den lilla skymten av något annat är sanningen. Så står det på sista sidan.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #Augustpriset
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Svante Weyler Bokförlag
Weyler är ett ganska litet men kvalitetsmedvetet förlag. De sista åren har de verkligen lyckats få in några fantastiska storsäljare ta t ex Deon Meyer som skrev 2010 års bästa kriminalroman eller Tomas Bannerhed som fick Augustpriset 2011. Inte nog med dessa litterära framgångar (se ett par fler exempel som bilder) utan de har också en hög kvalitetskänsla i själva böckerna. Designen är ypperlig, formatet är ofta lite annorlunda (kortare men bredare böcker), papperskvaliteten utan anmärkningar, typsnittet lättläst och tydligt samt marginalerna på sidorna lite bredare och det gillar jag speciellt in mot ryggen så man slipper "knäcka" böckerna vid läsning. Strålande arbete 5 DG!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #kvalitet #Augustpriset
Kommentera
Anmäl textfel
