LitteraturMagazinets recension
av Blodvittring, Staffan Cederborg
Skräck med många bottnar
En författare hittar en 35 år gammal dagbok på en fyr i Gotland. Dagboken är skriven av den då sjuttonåriga Nina Eriksson och börjar i fyren. Nina är inlåst, hennes händer skakar och det är tydligt att hon väntar på att dö. För att inte tappa förståndet börjar hon skriva om vad som har lett till att hon blivit inlåst i fyren.
Sensommaren 1979 semestrar Nina och hennes kusin Rebecca på Gotland med Ninas mamma. Rebecka har blivit punkare och är fast besluten att ta för sig så mycket som möjligt av livet och Nina är mer blyg och ”tror på en blomstrande framtid”, som Rebecka uttrycker det. När de båda cyklar iväg till campingen en kväll viker de av i en liten skogstig där det står ”Privat”.
Fyllda av äventyrslust hamnar tjejerna i ett skjul där de ser droppar som droppar uppåt, inte nedåt. Dropparna kommer från en likkista…
Blodvittring är en skickligt berättad spökhistoria med oväntade vändningar och inramningen är mycket realistisk. Berättelsen rymmer också en bra tonårsskildring, med osäkra sexdebuter och funderingar över vilken väg man ska ta i livet. Nina och Rebeckas komplicerade vänskap är trovärdigt skildrad. Slutet känns dock lite snöpligt.
Mottagen: 13 december 2016
Anmäl textfel
