Recension av Jag väntar under mossan, Amanda Hellberg
Ungdomsrysare som tar avstamp i gammal folktro
I de skogarna runt det lilla samhället Timmersby bor mycket oknytt, det får Tilda erfara en sommar då hon själv är på väg att lämna barndomen bakom sig. Det känns i luften, vattnet och marken att något obehagligt är på väg och Tilda är extra mottaglig för detta. Hennes föräldrar är på båtsemester i Norge och under tiden bor hon hos sin morfar i en stuga i skogen. Nära huset ligger en sjö med en ö som har något kusligt över sig. Ön kallar Tilda för Fästningen och motvilligt dras hon dit trots att faror verkar lura där.
Vad det är som väntar under mossan och pockar på Tildas uppmärksamhet, hänger ihop med det onda vars närvaro hon känner. Skogarna befolkas av allehanda varelser från folktron; Näcken, älvorna, skogsrået m.fl. och när den moderna världen möter naturens mer skugglika varelser uppstår en spännande berättelse. Amanda Hellberg har använt gamla myter för att skrämmas lite med den nya generationen i denna hennes första ungdomsroman. Samtidigt visar hon att gamla föreställningar och faror kan övervinnas. Tilda är en modig person som läser på och använder sina egna förmågor för att överkomma både rädslor och hot. Möjligen känns Tilda ibland lite vuxen för sin ålder, bl.a. har hon ett språk och ett ordförråd som känns ganska avancerat för någon i yngre tonåren.
Tildas morfar är nog den karaktär som jag fastnar mest för. Hans saknad efter Tildas mormor som försvann många år tidigare är uppenbar, liksom hans tillgivna kärlek till sitt barnbarn. Förutom att boken är en läskig berättelse, handlar det också mycket om kärlek. Det är både passionerad kärlek och kärlek till sina anhöriga som ger kraft i kampen mot det som försöker förstöra människornas tillvaro. Tildas vuxenblivande skildras inte bara i att hon utsätts för prövningar, utan också genom att hon upplever sin första stora ungdomsförälskelse som är så där uppslukande som den brukar vara.
Stämningarna och språket känns igen från böckerna som Hellberg skrivit för en något äldre publik. Det är suggestivt, romantiskt och med en del överraskningar som får läsaren att hoppa till emellanåt. Framför allt blir det rysligt kittlande när trådarna knyts ihop på slutet, vilket också brukar vara ett Hellbergskt signum. Jag rekommenderar denna bok både till ung och äldre för det är en härlig saga!
Mottagen: 27 maj 2012
Anmäl textfel