LitteraturMagazinets recension av Allt det där jag sa till dig var sant, Amanda Svensson

Ljuvligt språk i magnetisk berättelse

Hantverket är onekligen imponerande. Det är en fröjd att befinna sig i Svenssons värld "

Bok- presentation:	Allt det där jag sa till dig var sant
Författar- presentation:	Amanda Svensson
Pocket Beställningsvara, 69 kr

Amanda Svenssons tredje roman, "Allt det där jag sa till dig var sant", är lika delar fängslande som bisarr.

Amanda Svensson debuterade 2008 med den uppmärksammade och kritikerrosade "Hey Dolly"; ett verk hon följde upp på ett minst sagt värdigt sätt med sin andra roman, "Välkommen till den här världen", som belönades med en nominering till Augustpriset 2011. "Allt det där jag sa till dig var sant" är hennes tredje roman, och den är skriven med samma språkliga frenesi och fria bildspråk som de tidigare två.

Boken inleds med att den namnlösa huvudpersonen anländer till en folkhögskola på den skånska landsbygden för att gå skrivarlinjen, och följer henne sedan där under två terminer. Utsvulten på kärlek och erfarenhet inleder hon en relation med en av de manliga eleverna på skolan. Han går allmän linje, men har storartade författarplaner och döper genast sitt nya kärleksintresse till Lilja Brik, i relation till sitt eget alter ego Vladimir Majakovskij.

Vad som till en början verkar vara en klassisk kärlekshistoria med passionerade och hemliga möten i internatets korridorer, rör sig under berättelsens gång mot alarmerande destruktivitet.

Hantverket är onekligen imponerande. Det är en fröjd att befinna sig i Svenssons värld. Språket är ljuvligt, det bubblar och sjuder och det finns inte en död radbrytning. "Allt det där jag sa till dig var sant" är lika delar fängslande som bisarr; djup tragik blandas obesvärat med fantasirikt sagoberättande.

Det finns dock ett problem, karaktärerna känns bitvis slarvigt utyxade, på gränsen till karikatyrartade. "Majakovskij", eller "poeten" som han också kallas, är så pretentiös att det stundvis blir fånigt, och Ilse, huvudpersonens vapendragare, är ett yrväder på ett sätt som känns konventionellt och utforskat. Men då berättelsen i allmänhet, och språket i synnerhet, är så magnetiskt är det lätt att bortse från detta.

Slutligen handlar "Allt det där jag sa till dig var sant" inte bara om en ung kvinnas självtvivel och skruvade relation, utan det är också en vacker och viktig berättelse om systerskap, frigörelse och kärleken till sagor.

Mottagen: 19 januari 2016

Anmäl textfel