LitteraturMagazinets recension
av Alla kan se dig : Ett nytt fall för Maria Wern, Anna Jansson
Aktuellt och spännande
Att bli fotograferad i en ytterst pinsam situation och riskera att få den utlagd på sociala medier – vilken mardröm! Speciellt om man är en ung människa i tonåren, då man vill passa in och inte visa några svagheter.
Rädslan att bli avslöjad är en viktig drivkraft i Anna Janssons nya deckare ”Alla kan se dig”.
Författaren är mycket skicklig i att sätta sig in i ungdomars tankar och känslor. Det har hon visat tidigare, bland annat i sin förra kriminalroman ”Skymningens barfotabarn”. Där finns barn som far illa med på flera plan, i utredaren Maria Werns egen uppväxt, på ett historiskt plan under andra världskriget och på nuplanet. Vi får bekanta oss inte bara med barn som är utsatta utan också med dem som är onda. Det är inte så förvånande att hon för några år sedan lät Marias son få sin egen barnboksserie med ”Emil Wern – detektiv”.
I ”Skymningens barfotabarn” hade Anna Jansson så mycket att säga att hon sprängde kriminalromanens genre. Följdriktigt prövade hon därefter feelgood-romanen med den nya hjältinnan i ”Ödesgudinnan på Salong d’Amour”.
Bra deckarförfattare är helt enkelt bra skribenter som efter övning i den ganska stränga formen kan pröva sina vingar i något annat lite vidlyftigare. Håkan Nesser är en sådan gudabenådad berättare som använder sig av deckaren som ram men fyller den med så mycket mer än dess klichéer.
När jag öppnar Anna Janssons ”Alla kan se dig” känner jag igen en god berättare. Det är inte spännande på en gång, men jag vänder blad efter blad. Jag är fast. Det är inte lätt att fånga in vad det är. Men det handlar om sådant som människor som tänker, som känner och som möts i tillspetsade situationer.
Första sidans Sten Hörsne är en mördare som efter frigivningen bor hos sin syster. De knäböjer tillsammans vid en altarring, och Sten känner djup ånger. Nu ska saker ställas till rätta. I det ärendet åker han till Gotland för att träffa sin son och sin far.
Men det stannar inte vid det. Det dyker upp fler trådar. Hugo är en mobbad pojke som försvinner på färjan. En skolfotograf blir bestialiskt mördad. Ett ungdomsgäng ger sig på gamlingar.
Jag tror att det här är en bok som måste sträckläsas. Jag gjorde uppehåll. Efter det var det svårt att komma ihåg namn och koppla ihop dem med rätt skeende.
Några spoilers ska jag inte komma med. Jag vill bara säga att jag blivit lite besviken några gånger nu på Anna Jansson. Hon är duktig på att använda sig av aktuella ämnen, men ibland har jag tyckt att hon hakat på trender som varit snudd på uttjatade.
Om du bortser från det kommer du att få dig till livs god underhållning och spänning. Ge bara ”Alla kan se dig” några timmar odelad uppmärksamhet.
Mottagen: 4 april 2015
Anmäl textfel
