Lena Köster
Dags för obarmhärtighet!
Obarmhärtighet, tilltro och sittfläsk. Vad ska jag med en sådan cocktail? Få min jäkla tredje roman klar nångång!
Startskottet gick för fem år sedan. Och starten var intensiv. 100 000 tecken på ett par månader. Då kom idén om en bertättelse i berättelsen.
Börja om.
Knepigare, men samtidigt intressantare. Om ett tabo som bryts, ett trauma, ett liv i lögn.
Så kom livet emellan med nära anhörigs sjukdom och död. Så småningom fortsatte jag dock att skriva. Kom till och med till slutet, skickade manus till Svante Weyler. Såklart kom det i retur. Fast med dels en mycket positiv grundkommentar plus synpunkter på slutet: för mycket berättande och redovisande.
Det hade han helt rätt i. Ett sjok på ungefär 30 sidor före själva avslutningen har en berättelse som måste gestaltas mer än berättas.
Och allt måste inte redovisas.
OBARMHÄRTIGT måste jag ta itu med det där "kill your darlings". Seeegt!
Jag måste ha TILLTRO till läsarnas intresse, fantasi och medskapande.
Och så måste SITTFLÄSKET tas i bruk. Som sagt, seeegt!
Utan den trestämmiga insatsen blir romanen, med arbetsnamnet Kostas klippa (arbetsnamnet ändras än så länge då och då) aldrig klar! Men tack vare miniseminarier om skrivandet tillsammans med min forna UNT-kollega, numera författarkollega och vän Anna Ehn, har jag fått en nytändning och en ansats till disciplin. Och det är ömsesidigt. Så nu kör vi på en sväng igen med våra romanprojekt, Anna och jag.
Provsmaka ett litet textavsnitt från min roman, där Hilde (62 år) är i Grekland för att måla, men mest ägna sig åt en inre resa med en del sidoaktiviteter...:
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #sittfläsk #killyourdarlings #gestaltning #Weyler #seminarium #inreresa
Anmäl textfel