LitteraturMagazinets recension
av En levande eld. Milena : en biografi, Hans Blomqvist
Modig intellektuell i ett turbulent Centraleuropa
Milena har vi hört talas om. Hon stod Kafka nära. Var hon fästmö eller älskarinna? Vem var hon egentligen? Hans Blomqvist ger svaret i boken ”En levande eld. Milena: en biografi”.
Det bästa är att det verkligen är hon som är objektet för studien. När man ska lyfta fram en närstående kvinna till en känd man lyckas inte alltid det. Hon förblir ändå mest ett bihang. Men inte här. Milena Jesenská är översättare och journalist. Blomqvist följer hennes bana som skribent, hennes personliga krönikor som utgår från en konkret verklighet och hennes orädda politiska hållning.
Från att snarare ha varit liberal blev hon övertygad socialist men tog avstånd från förtrycket i Sovjetunionen. När Hitler haft sina framgångar och sudettyskarna införlivats med Tyskland blev demokratin det viktigaste för Milena. Hon beklagade att man inte samarbetat mer med demokrater över gränserna.
Milena Jesenská som föddes 1896 i Prag var tjeckiska och började översätta Franz Kafkas verk. Han var som bekant tyskspråkig. Så inleddes deras bekantskap. Blomqvist använder sig av Kafkas brev som finns bevarade. Det blev ett kortvarigt förhållande. Milena var gift med den tyskjudiske litteratören Ernst Pollak. De hade fått flytta till Wien från Prag, eftersom de inte hade Milenas fars välsignelse. Till Wien kom Kafka och umgicks fyra lyckliga dagar med Milena, men de verkar inte ha löpt linan ut – om det nu berodde på Milena som var gift eller på den neurotiska sexualitet som brukar förknippas med Kafka. Att förhållandet inte skulle kunna bli varaktigt framgår av hans ord om ”att vi nu är gifta båda två, du på ditt håll i Wien, jag med min ångest i Prag, och att inte bara du utan även jag förgäves sliter i de äktenskapliga banden”.
Milenas far var tandläkare, och både han och dottern missbrukade narkotiska preparat som han hade tillgång till. Det verkar också som om Milena varit kleptoman. Hon blev i alla fall dömd för stöld. En tid som nygift med Pollak var hon intagen på psykiatrisk klinik.
Kafka gjorde ett starkt intryck på henne. I hennes minnesord över Franz Kafka står det att läsa: ”Han var skygg, ängslig, mild och god, men böckerna han skrev är grymma och fasansfulla.[...]Han kände denna värld på ett ovanligt och djupt sätt, och han var själv en ovanlig och djup värld.” Men han blev ändå en parentes i hennes liv. Hon var gift två gånger och levde samman med flera olika män. Hon fick en dotter, Jana, med sin andra make Jaromír Krejcar 1928.
Milena var en gränsöverskridande person, både som journalist och människa. Hon umgicks på kaféer där judiska intellektuella angav tonen. Och fastän kvinna och gift var det hon som fick försörja familjen. Maken kan beskrivas som en litteratör utan böcker. Han producerade föga. Innan Milena blev etablerad som journalist och översättare arbetade hon som stadsbud och lärare.
Hur såg hon då på kvinnofrågan, på kvinnans ställning i samhället? Blomqvist skriver att om man ser på hur hon levde kan man betrakta henne som en tidig feminist, men ideologiskt knyter hon an till liberala tänkare som Mary Wollstonecraft och John Stuart Mill. I en krönika skriver hon att kvinnans kallelse är att få barn och att hennes plats är i hemmet. Men om det behövs kan hon utföra alla arbetsuppgifter som finns i samhället. Hon berättar också om en anonym brevskrivare som frågat vad en kvinna ska göra om hennes man är otrogen. Hennes svar är att en hustru måste göra sig intressantare än älskarinnan. Annars måste hon acceptera hans otrohet. Det var väl det hon själv fick göra i äktenskapet med Pollak.
Kafka dog 1924. Bara det faktumet gör att det blir Milenas biografi. Hon lever längre än honom, dör i Ravensbrück 1944. Där hamnade hon som politisk fånge. Hon hade en röd triangel fastsydd på sin jacka. När Tjeckoslovakien ockuperats av tyskarna deltog Milena i motståndsrörelsen genom att skriva i den underjordiska pressen och smuggla judar till Polen. Det var det som gjorde att hon fängslades 1940 och något år därefter fördes till koncentrationsläger.
Hennes hälsa hade varit dålig en lång tid. Av Krejcar hade hon smittats med gonorré, fått ledbesvär och blivit halt. Mot smärtan fick hon morfin som hon blev beroende av. När hon efter tio dagar på behandlingshem lyckats bli fri morfinet övergick hon till att missbruka kodeinpreparat som hon sände ut sin dotter att köpa. Milena dog av en njursjukdom.
Det är Kafka-kännaren Hans Blomqvist, tillika utgivaren av Kafkas samlade verk på svenska, som tecknar detta förtjänstfulla porträtt av Milena Jesenská. Han stöder sig på vetenskapliga skrifter, brev och andra dokument. Han går noggrant till väga och resonerar kring hur litteraturen om Milena har växt fram. I slutet av boken finns litteraturförteckning, också historiska datum i kronologisk ordning. Milena levde i en brytningstid. Hennes biograf låter oss läsare kliva in i den politiska och kulturella miljö som omgav henne i ett turbulent Centraleuropa.
Mottagen: 25 september 2014
Anmäl textfel
