Recension
av Skuggorna, Jacqueline West
Målade världar och talande katter
"Skuggorna" av Jacqueline West är en fantasybok för barn i åldern tio till tolv år, ungefär. Som alltid med barnböcker är det mycket som spelar in. Hur van läsare man är, vad man läst tidigare, vad för slags böcker man gillar att läsa etc.
Vi träffar Olive och hennes familj precis då de har flyttat in i ett gammalt kråkslott till hus de köpt i en liten stad de inte har någon som helst anknytning till. Det dröjer inte särskilt länge innan Olive upptäcker att det är någonting väldigt konstigt med huset.
Inte nog med att hela huset är fullt med en massa gammalt skräp som ingen människa har orkat rensa ut, möbler, kläder, smycken och annat. Allt i en salig blandning. Överallt hänger dessutom underliga och skrämmande tavlor. Tavlor som hur mycket man än sliter och drar i dem inte går att rubba, ens en millimeter. Allt det här är märkligt nog, men när sedan katterna som smyger omkring i huset plötsligt börjar prata med Olive, och hon märker att hon faktiskt kan kliva rätt in i tavlorna, då börjar hon tycka att det känns i läskigaste laget.
Här händer det saker från allra första början och det blir riktigt spännande vid några tillfällen. Jag tror man ska vara en ganska van läsare ändå, för att ge sig på "Skuggorna", eftersom jag tror att handlingen, med förflyttning mellan olika världar genom tavlorna, kan kännas lite rörig om man inte läst någonting i den här stilen tidigare. Jag tror också att boken kan passa bra som högläsning, kanske i en lite mindre grupp.
Mottagen: 22 maj 2012
Anmäl textfel
