LitteraturMagazinets recension
av När Alice blev arg, Josephine Glad
Brokig och unik antologi för barn
Debutantantologier är inte så ovanliga. Men en debutantantologi med bara barnboksförfattare är en unik händelse. Det är första gången som det sker.
Bokens undertitel lyder: ”Femton läsäventyr för stora och små krumelurer” och mellan bokens hårda pärmar samsas 16 författare och 12 illustratörer om utrymmet. Alla begår här sin skönlitterära debut. Resultatet har blivit en brokig volym som blandar och ger med friskt mod och gott humör.
Brokigheten uppträder av många anledningar. Främst för att åldersspridningen är 0-18 år men också för att det litterära avtrycket är av skiftande kvalitéer – som det bör vara i en debutantantologi. Det enda som är homogent i boken är författarnas könstillhörighet: att skriva för barn tycks vara en uteslutande kvinnlig företeelse, åtminstone om man utgår från den här bokens innehållsförteckning.
Volymen är komponerad utifrån författarnamnens alfabetiska ordning – från Annmari Asker till Kicki Zandelin. Ett gemensamt drag, eller kanske rättare: en förutsättning för boken är en stark vilja att berätta. Och här berättas i ett ohämmat flöde. En av dem som lyckas bäst med detta är Jenny Franke Wikberg som i en längre berättelse gestaltar längtan och rädsla med en vacker och nyansrik prosa. Dessutom ackompanjeras hennes text av Catharina Edlunds österländskt inspirerade illustrationer. Även Annica Schönhult presenterar spännande akvarellillustrationer till Helena Isakssons verser som vänder sig till antologins yngre läsare.
Uppräkningen skulle kunna fortsätta. Förlaget ska ha beröm för ett trevligt initiativ men varför inte tillämpa en strängare redaktionell styrning med ett gemensamt tema? Dessutom skulle ett par av de medverkande författarna och illustratörerna ha väntat ytterligare med sin debut. Å andra sidan är det just detta som är tjusningen med debutantantologier: brokigheten.
Mottagen: 24 juni 2013
Anmäl textfel
