Recension
av Vaka, Li Österberg
Seriesvit med bredd och djup
Österbergs och Rochlings serie om Johanna har med tiden kommit att fokusera mer på personerna runt omkring den oberäkneliga, ganska odrägliga men helt klart charmiga Johanna. En person som även tidigare – i ”Skaparens folk” – har stått i fokus är Klara, en gammal flickvän till Johanna som nu är präst. Den sjätte delen i Johanna-sviten, kallad ”Vaka”, ägnar sig helt åt Klara, som nu snart ska bli mamma. Vi får följa henne på nattliga besök hos plågade själar, på predikningar, i drömmarnas värld – och på mammografi. Klara har upptäckt en knöl i sitt bröst och det sätter igång en existentiell kris, precis innan hennes flickvän ska föda.
”Vaka” är, med sitt stillsamma manus som inte väjer för de stora och svåra frågorna, ännu ett exempel på att Österberg och Rochling är en serieskaparduo som vågar hålla fast vid en berättelse; både dröja kvar i den och bredda den. Österbergs teckningar är verkligen i särklass med sitt klassiska, stilrena uttryck som verkar kunna skildra vilka situationer som helst på ett alldeles självklart manér- Inre monolog blandas med monologer, drömmar med verklighet. Alla som upptäckt denna seriesvit: kasta er över ”Vaka”. Ni kommer inte att bli besvikna. Och ni som inte är där är än: uppsök ett bibliotek och låna första delen. ”Johanna”. Både för inbitna serienördar och de som är nya i genren är det här helt klart omistlig läsning.
Mottagen: 17 juni 2012
Anmäl textfel
