Recension
av Mörkt motiv, Louise Penny
Trevlig deckarhistoria utan makabra inslag
Boken börjar direkt med det redan begångna mordet på sjuttiosexåriga Jane Neal. Det är ett kliniskt mord, Jane har skjutits med en pil rakt genom hjärtat och döden är ögonblicklig. Historien är varken blodig eller våldsam utan mordutredningen som leds av kriminalkommissarie Armand Gamache är snarare en underhållande beskrivning av invånarna i den lantligt belägna byn Three Pines utanför Montreal och slitningarna inom utredningen. Assistenten Yvette Nichols eviga klavertramp utgör en del av bokens behållning och underhållning.
Invånarna i byn är övertygade om att dödsfallet är en jaktolycka. Varje år råkar en ko eller en häst illa ut och dessutom är bågskytte en populär sport i byn. Gamache och hans stab blir snart övertygade om att Jane Neal mördats. Men de har svårt att hitta ett motiv och gärningsman. Jane var visserligen lite egen, hon släppte aldrig någon in i sitt vardagsrum utan alla besökare fick hålla till i köket, men hon var omtyckt. Hon målade tavlor, det visste alla och det gör många i den här byn, men ingen hade sett några av Janes tavlor. Så lämnar hon plötsligt in en tavla till den lokala konstföreningens årliga vernissage, ett verk som hon kallar Marknadsdagen. När konstföreningens jury sammanträder för att bestämma vilka verk som ska med i utställningen är oenigheten stor om Janes tavla. Hon målar som ett barn. Men så börjar de se att de känner igen personerna på målningen trots att Jane använt sig av enkla streck. Till slut bestäms att tavlan ska få vara med.
Strax efteråt mördas den pensionerade lärarinnan Jane i skogen. Varför har hon tagit en promenad tidigt en morgon och lämnat sin hund Lucy hemma?
Mörkt motiv är den första deckare jag läser av den kanadensiska författaren. Berättarstilen påminner lite om gamla tidens deckare eller kanske lite om Midsomer Murders, men innehåller betydligt färre våldsdåd. Porträtten av byns karaktärer och poliser är genuina. Jag upplever inte boken som en typisk bladvändare, men den är trevlig och lättsam och jag tror säkert att den finner sin publik.
Mottagen: 21 maj 2012
Anmäl textfel
