LitteraturMagazinets recension
av Trasdockorna, Mats Ahlstedt
Cynisk handel med kvinnor i centrum i Mats Ahlstedts nya kriminalroman
Boken handlar det om kriminella nätverk, trafficking och organhandel. Vad gör det kriminella nätverket när kvinnorna inte längre är lönsamma? Kanske blir deras organ intressanta och efterfrågade på den inofficiella internationella marknaden, där stora pengar hägrar.
Denna kriminalitet underlättas av de utsatta och stora flyktingströmmarna, men även av att unga kvinnor i fattiga länder utlovas ett bättre liv i ett annat land. Romanen berättar om unga kvinnors utsatthet, både utifrån kommande och unga svenska flickor som söker sin identitet. Jag gillar böcker som tar upp aktuella samhällsproblem.
”Trasdockorna” är den första deckare jag läser av göteborgsförfattaren Mats Ahlstedt, men den är långt ifrån hans första spänningshistoria. Det är hans sjunde roman i serien om Fatima Wallinder vid länskriminalen i Göteborg och den andra i trilogin om fängelseprästen Johannes Brobeck, kallad ”deckarprästen” av de intagna.
Romanen utspelar sig i Göteborgsområdet, bland annat på Skogomeantalten, en specialanstalt för sexualförbrytare, på Hisingen där Johannes tillfälligt sökt jobb som fängelsepräst. Johannes hyr ett annex av ett pensionerat par, Gunborg och Holger, och redan här möts han av ett litet mysterium. Varför finns öppnade brev adresserade till Holger i annexet? Gömmer Holger breven så att Gunborg inte ska se dem?
En intern, som sitter inne på grund av våldtäkter och misshandel och även varit misstänkt för trafficking, avlider hastigt och oväntat efter att han begärt och fått ett samtal med Johannes. Under samtalet, där han säger sig ångra djupt vad han gjort, lämnar han över en skriven lapp med två namn och två initialer. Det visar sig att internen har mördats, och polisen blir intresserad av samtalet med prästen. Bara några timmar innan har en ung kvinna blivit mördad på Liseberg, hennes fingertoppar är avlägsnade, så även hennes ögon. Polisen misstänker att hon är ett offer för trafficking. Prästen verkar ha en förmåga att hamna mitt i smeten.
Prästen Johannes hyresvärdar visar sig ha en dotter och en dotterdotter som är försvunna. Dottern har de inte längre kontakt med, hon har både gått ner sig i droger och prostituerat sig. Dotterdottern är sexton år och flyttade/försvann frivilligt för ett par månader sedan och morföräldrarna vet inte vart hon tagit vägen. När Johannes rotar runt lite för mycket, så råkar han ut för en ”Gudfadern”-liknande varning. Han vaknar en morgon med ett blodigt, inte ett hästhuvud men väl, huvudet av en hund i sängen. Allra först tror han att det är hans älskade hunds huvud, men Petrus sover djupt drogad i sin korg.
Författaren tar också upp möjligheten att ett offer tillika kan vara en förövare. Det temat illustreras av kvinnan som lockar till sig unga flickor på rymmen genom att utlova skydd och arbete i ett kriscenter. I stället får de uppleva sitt livs värsta mardröm.
Romanen är helt och hållet fiktiv, även om kanske författaren just valt yrket fängelsepräst till sin huvudperson, eftersom hans egen far var fängelsepräst. Den är spännande och skriven på ett lättläst och tilltalande språk. Det är en deckare i ”mainstream”-fåran, men som underhållning för stunden är den excellent.
Mottagen: 19 oktober 2013
Anmäl textfel
