LitteraturMagazinets recension
av Fjärilslejonet, Michael Morpurgo
Spännade historia om trofast vänskap
Historien om Bertie och det vita lejonet som aldrig lär sig att döda är fascinerande och spännande.
Nyutkomna barnboken "Fjärilslejonet" är verkligen en fin historia om kärlek och trofasthet mellan djur och människa.
Bertie växer upp på en farm i Sydafrika. Det är i början av nittonhundratalet. Bertie har inga syskon och är en ganska ensam pojke. Men så en dag räddar han en vit lejonunge från ett par hyenor. Lejonungen blir som en familjemedlem. Men Bertie kommer från en engelsk medelklassfamilj och följaktligen skickas han till internatskola i England. Det vita lejonet blir sålt till en cirkus. Bertie längtar hem till Sydafrika men när han träffar en flicka, Millie, blir det lite bättre. Med Millie kan han tala om det mesta, också om sitt vita lejon som han inte har gett upp hoppet om att få tillbaka.
Första världskriget bryter ut och Bertie tar värvning. Kommer han att överleva och träffa Millie igen? Det vita lejonet har han gett upp hoppet om att se igen. Men gamla vänner kan dyka upp på de mest oväntade ställen….
Michael Morpurgo skriver för barn, men hans historier är roliga att läsa även för vuxna. Böcker som "Kensukes rike" och "Kaspar:en kunglig katt" är goda exempel. Få författare kan dessutom skildra vänskap mellan människa och djur på ett så osentimentalt sätt. Den som inte läst Morpurgo tidigare kan absolut sätta tänderna i den här historien om det vita lejonet. Det är en spännande historia som är realistisk (i alla fall för det mesta), rörande och med en intressant twist på slutet. Berättarglädjen finns där redan från första sidan.
Mottagen: 18 augusti 2014
Anmäl textfel
