LjudboksRecension
av En förgiftad man, Peter Robinson
Fascinerande om vår närmaste historia
En arg ung man, Christopher Lowndes, lämnade Leeds nerslitna arbetarkvarter i England för att skapa sig en karriär i USA. Han lyckas med det genom att komponera musik "som ingen lyssnar på" nämligen filmmusik. Han har beslutat sig för att återvända "hem" vid sextioårsålder och har nu en sådan ekonomi att han kan köpa ett herrskapshus "Kilnsgate House" några mil från sina uppväxtmiljöer. Romanen börjar här med kompositörens resa till huset han köpt på nätet men ännu aldrig sett i verkligheten. Hans mål är att i lugn och ro få komponera musik som man kan komma att minnas honom för.
Men med sig har han sin obearbetade historia och sin stora sorg över hustruns död, mindre än ett år tillbaka. Och som alla gamla engelska herrskapshus har även detta sin historia. Inta långt borta, för somliga av oss rent av samtidshistoria: 1953 hängdes Grace Fox, dömd för mordet på sin man sir Ernst Fox i detta hus. Sen dess har huset varit uthyrd och den nuvarande ägaren bor utomlands och säljer genom ombud huset med alla gamla möbler och minnen av familjen Fox. Det blir naturligtvis oemotståndligt för Chris Lowndes att börja forska i vad som egentligen hände? Vem var Grace Fox? Var hon verkligen skyldig till det mordet hon hängdes för?
Romanen tillhör den genre där man inte vet var gränserna går mellan det dokumentäre och det fiktiva. Grace Fox historia invävd med Chris Lowndes för oss omkring i nästan hela den engelskspråkiga världen utspridd under hela det senaste seklet. Det är mycket spännande och ett ganska okänt perspektiv att återuppleva andra världskriget genom sjuksköterskan Grace Fox' perspektiv. Absurd att förflyttas till femtiotalets moral och dödsstraff genom hängning. Roligt med jämförelserna mellan det moderna Storbritannien och Kalifornien.
Perspektiven skiftar romanen igenom och kontrasterna gör det möjligt att få syn på vår egen tid med nya ögon. Jag tycker mycket om romanen och behövde lyssna två gånger innan jag kände att jag fått med allting.
Uppläsare är Tomas Bolme, en gammal (fiktiv) vän,lika uppskattad som alltid. Det uppstår en alldeles särskilt relation mellan jag som lyssnar och den välbekanta rösten som jag varit så nära mörka kvällar och enstaka sömnlösa nätter.
Mottagen: 7 februari 2013
Anmäl textfel
