LitteraturMagazinets recension
av Kan jag med, Pija Lindenbaum
Syskonkärlek trots allt
Pija Lindenbaum är en mästare på att polera fram karaktärer, både i bild och i text.
Jag tänker naturligtvis på Gittan, men jag tänker också på Else-Marie (hon med alla småpapporna) och Kenta, Siv, Lill-Zlatan, Åke och Glossa. Listan kan göras lång och med böckerna om Micke görs den ännu längre. Den första boken om Micke (”Jag älskar Manne”) blev Augustnominerad 2012. Nu presenterar hon ytterligare en berättelse för de allra yngsta barnen, en bok där Micke får stå i centrum för vår uppmärksamhet. För det är det de vill: småbrorsorna!
”Jag” i bokens titel är alltså synonymt med Micke som har en storasyster som går i skolan. Micke hänger på och alla som har en lillebror vet vad det innebär när en lillebror hänger på. I synnerhet i skolan. Bokens idé är att Micke kan göra allt det som storasyster gör – fast ändå inte. Han bara inbillar sig det. På ena uppslaget visar storasyster vad hon kan och på nästa uppslag visar lillebror att han minsann också kan. Resultatet blir en humoristisk bladvändare där lillebror till slut och i triumf gör någonting som inte storasyster kan.
I den här volymen är det bilderna som för fram berättelsens alla nyanser. Texten bara konstaterar vad storasyster gör och levererar Mickes blixtsnabba repliker: ”det kan jag med”, ”det gör jag med”, ”det har jag med” och så vidare mot tålamodets yttersta gränser. Det är i bilderna som värmen och humorn framträder, där blickarna växlas och kärleken anas i ett spännande perspektiv en knapp meter över jordens yta.
Mottagen: 17 april 2013
Läs mer ...
Anmäl textfel
